Studiecirkel i Tusen och 1 art

Välkommen att – tillsammans i studiecirkel – lära om och reflektera över utmaningar och möjligheter för vår biologiska mångfald. Gemensamt lär vi känna åtta rödlistade arter och deras livsmiljöer samt varför de är hotade. Cirkeln tar avstamp i Martin Emtenäs bok Tusen och 1 art. Vi drar igång måndag 24 april och alla är välkomna!

Cirkeln handlar både om naturvetenskap och om filosofi kring människans plats på jorden. Vi håller också utrymme för diskussionerna om hur vi hittar en bra balans mellan mänskliga behov och andra arters behov. Vi stöttar varandra i att hitta vår egen möjligheter för konkret handling för dessa arter och deras livsmiljöer, men också för biologiska mångfalden och för hållbarhet i stort.

Vi kommer följa ett upplägg för studiecirkeln som Naturskyddsföreningen tagit fram tillsammans med bokens författare och Studiefrämjandet. Det kommer alltså finnas ett tydligt upplägg för cirkeln som vi följer och vi läser boken var och en mellan träffarna.

Du är välkommen oavsett om du följer takten vi läser boken i eller om du inte kan vara med vid varje träff. Det viktigaste är att du tar med dig en nyfikenhet på att utforska biologisk mångfald, vår roll i den som människor och en vilja att lära av och med andra i cirkelformat.

Vi bjuder på fika!

Var? Bagarmossen Folkets Hus, Lillåvägen 44, 128 45 Stockholm (vissa tillfällen när vädret tillåter sitter vi utomhus)

När? 18:30-20:15, 24 april, 2 maj, 15 maj, 22 maj, 29 maj

Hur? Du anmäler dig här. Det kostar 100 kr att delta och boken vi läser finns att låna på de flesta bibliotek

Av vem? Cirkeln hålls av Johanna Anemalm, pedagog och verksamhetsutvecklare på Naturskyddsföreningen på länskansliet, i samarbete med Studiefrämjandet.

Ledare: Hur ska det gå för påskharen?

Skogshare (Lepus timidus).

Ordet dagsmeja härstammar från fornsvenskan och kan översättas ungefär med dagens kraft. Och det är precis det som det handlar om – att solen på dagen vinner över kylan och får snö och is att smälta. Vintern i år har i stort varit mild men oförutsägbar. När det väl snöat har det gjort det ordentligt. I mars föll 71,9 mm i Stockholm, mest nederbörd i mars sedan 1909. Men nu droppar det från taken och det kanske blir en vårig påsk, trots allt.

Ju mer nyckfullt vädret uppför sig, desto svårare blir det för naturen att anpassa sig. Skogsharen är en av arterna som fått det tuffare när vintrarna blivit mildare. Den skiftar till sin vinterpäls när dagarna blir kortare, även om det inte finns någon snö. Utan snö fungerar den vita vinterdräkten illa som kamouflage och haren blir ett enkelt byte för rovdjur. Att skogsharen tvingas konkurrera med den inflyttade fältharen, som är gråbrun året om, gör inte saken lättare.

I länet har vi ännu tämligen gott om skogsharar men de minskar kraftigt i antal. Därför finns skogsharen numera med på Artdatabankens rödlista. Bister framtid anas alltså för vår egen lilla påskhare.

Bistert har det blivit även för seniorer. I dagarna har över 2 000 äldre kvinnor i Schweiz vänt sig till Europadomstolen med en stämning mot det egna landets regering. Kvinnorna anser att de tilltagande värmeböljorna hotar deras liv och hälsa och att regeringen för en så dålig klimatpolitik att den strider mot de mänskliga rättigheterna. Här stämmer ungdomarna i Aurora den svenska staten, av liknande orsaker. De kräver att barn och unga ska ha rätt till liv, hälsa och utveckling enligt Europakonventionen och att staten ska hantera klimatkrisen just som en kris.

Jag önskar dem alla dagens kraft att stå upp mot politisk kyla och cynismen. Och en god helg till er allihop. Med ekologiska ägg på matbordet kan påsken bli riktigt klimatsmart.

Lena Vängstam,
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Uppstartsträff Cykelgruppen 5 april

Kom med och engagera dig för cykling i Stockholm. Vi hoppas kunna koppla ihop er som vill engagera er för cykeln som transportmedel. Onsdag 5 april har vi uppstartsträff för länsförbundets Cykelgrupp där vi kommer prata vad vi kan göra för att hjälpa för cykling inom Stockholms län.

Cykeln är ett av våra mest klimatsmarta och hälsonyttiga sätt att transportera sig. Vi vill gärna förbättra och förenkla möjligheterna att använda cykeln.

Träffen är på föreningens rikskansli på Åsögatan 115 i Södermalm, klockan 18:30-20:30. Du behöver inte vara medlem i Naturskyddsföreningen eller Cykelgruppen för att komma på träffen, men du är mycket välkommen att bli medlem.

Exempel på vad gruppen kan göra:
– Sprida information och inspiration för att främja cykling
– Ordna cykellagningsdag
– Ha kontakt med politiker/kommuner för att underlätta för cyklingen i trafiken
– Testa cykelsträckor (testa en cykelsträcka och kommunicera till kommunen hur sträckan kan förbättras)
– Ordna cykelkurs för nybörjare
– Göra cykelevents
– Sociala medier
– Representera föreningen på cykeltillställningar
– Jobba för att underlätta att ta med cykeln i kollektivtrafiken
– Ordna cykelutflykter för att visa på goda exempel
– Utreda elsparkcykelns varande och icke-varande (mikromobilitet)
– Uppmärksamma Internationella bilfria dagen, fredag 22 september 2023

Vi bjuder på fika.
När? Onsdag 5 april klockan 18:30
Var? Naturskyddsföreningens rikskansli på Åsögatan 115, Södermalm
Hur? Du behöver inte förbereda dig, men fundera gärna på saker du skulle vilja göra för cykling 🙂

Läs mer i Facebookevenemanget här. Det är ingen föranmälan till träffen, men klicka gärna i eventet att du tänkte gå, så vi får ett hum om hur många som kommer.

Grönskan räddar staden

Trycket är stort på länets städer och tätorter. Fler människor ska få plats samtidigt som staden måste rustas mot extremväder till följd av klimatförändringarna. Men det finns lösningar som alla vinner på. Använd hustak och p-platser för att  bygga bostäder. Renovera eller bygg om gamla byggnader. Behåll parker och växtlighet. Trädkronor skuggar och sänker temperaturen vid värmeböljor. Risken för översvämningar minskar där det finns grönytor som kan ta hand om dagvattnet. Blommor gynnar pollinatörer och den biologiska mångfalden. Människan mår också så mycket bättre med naturen nära, även i en stad.

 

Länsförbundets Stadsbyggnadsgrupp har tagit fram en vägledning för hållbar stadsbyggnad. Den är framtagen för våra kretsar men kan vara lika användbar för politiker och andra makthavare och intresserade.

 

Läs Vägledning för Hållbar Stadsbyggnad (PDF)

 

Gör Hammarbyskogen till naturreservat!

Det uppmanar Naturskyddsföreningen i Stockholms län i en skrivelse till stadens stadsbyggnadsnämnd, tillsammans med en rad aktörer från nätverket Ny grön stad.

Hammarbyskogen har i sig höga naturvärden och är en del av Storstockholms Gröna kilar. Men skogen är också en länk mellan Årstaskogens och Nackareservatets naturreservat, viktig för att arter ska kunna sprida sig mellan områdena. Nu hotas skogen av storslagna byggplaner, i närtid av ett tunnelbygge för dagvatten, trots högljudda protester.

Att göra Hammarbyskogen till ett naturreservat verkar vara det enda som kan skydda den.

Läs vår skrivelse här.

Ledare: Tankar från kollektivtrafiken

Man brukar säga ett kollektivtrafiken är samhällets blodomlopp. Frasen må vara sliten men det ligger mycket i den. I Stockholms län färdas nära 900 000 människor kollektivt, dit där de kan arbeta, sjunga i kör, få vård, studera, fika, spela innebandy, gå på bio, eller vad de nu vill eller behöver göra. Med människorna transporteras barnvagnar, hundar, datorer, resväskor och ett oräkneligt antal andra grejer. Allt är i rörelse.

Jag använder kollektivtrafiken nästan varje dag – tunnelbana till länsförbundets kansli i Bagarmossen, spårväg till Djurgården där jag också jobbar, pendeln till min stuga utanför Södertälje och en mix av bussar lite hit och dit. Det fungerar helt okay för mig att ta mig från punkt A till punkt B utan att belasta klimat och miljö alltför mycket.

Men Stockholm växer och trots den pågående utbyggnaden av tunnelbanan och tvärbanan så räcker det inte för att möta behovet av transporter och samtidigt minska utsläppen från biltrafiken. Nyckelordet är effektivitet. Att driva fordon med elmotor kräver avsevärt mindre energi än med förbränningsmotor och dessutom kan dyrbar mark sparas. För att fler ska vilja ställa bilen måste kollektivtrafiken bli billigare, snabbare och mer tillgänglig. Om våra samhällen planeras smartare kan resorna bli färre och kortare.

Det handlar om en större omställning och för det behövs både vilja, resurser och kunskap. Länsförbundets klimatgrupp har tagit fram en kollektivtrafikstrategi för att bidra med det senare. Och pengar finns ju om man skrotar Förbifart Södertörn. Nu ser vi fram emot att länets beslutsfattare visar mer vilja.

Lena Vängstam,
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Stockholms län

 

Läs Månadsbladet Februari här.

Tvärförbindelse Södertörn överklagas

Väg 259 Tvärförbindelse Södertörn. Bild: Trafikverket

Tvärförbindelse Södertörn är ett planerat och kritiserat motorvägsbygge mellan Kungens kurva och Jordbro via Flemingsberg. Naturskyddsföreningen i Stockholms län har nu överklagat vägplanen från Trafikverket. Överklagan är den senaste av en hel rad olika skrivelser och protester mot mångmiljardsprojektet.

– Vägen innebär intrång i naturområden och naturreservat som är riksintressen för friluftsliv, och det blir mer biltrafik som leder till ökad klimatpåverkan, berättar Ronny Fors i Länsförbundet Stockholm.

Även Naturskyddsföreningen i Huddinge, Naturskyddsföreningen Nynäshamn samt Naturskyddsföreningens riksförening har överklagat vägplanen. Läs vår överklagan här.

Kollektivtrafikstrategi för Stockholmsregionen 2022-2050

Stockholms befolkning ökar kraftigt och ännu fler kommer att behöva resa i framtiden. Men hur ska alla kunna ta sig till jobb, skolor och annat, utan att öka utsläppen av koldioxid? Med god vilja och rätt planering är det faktiskt fullt möjligt. Satsa mer på spår än på vägar och se till att kollektivtrafiken blir så bra och billig att den kan konkurrera med bilen är grundregeln. Och det finns mer att göra.

Klimatgruppen i Naturskyddsföreningen i Stockholms län har tagit fram en Kollektivtrafikstrategi som vägledning för beslutsfattare och andra intresserade.

Läs den nya strategin här.

Höst eller vår för länets klimatpolitik?

Gullviva (Primula veris) då den ska blomma.

Höst eller vår för länets klimatpolitik?

Om jag har läst SMHIs väderkartor rätt så blev det till sist höst i hela Stockholms län 18 oktober. Ovanligt sent, enligt samma kartor. Lockade av värmen sticker förvånade gullvivor upp sina små huvuden på min kolonilott. Det duggregnar och jag tänker att alla droppar är välkomna, för att minska den ständiga risken för vattenbrist i länet.

I skrivande stund sänker sig höstmörkret utanför fönstret på länsförbundets kansli i Bagarmossen. Det finns ingen anledning att hymla med att det även mörknar för klimatet och den biologiska mångfalden efter riksdagsvalet och det så kallade Tidöavtalet. Vår riksförening har kollat på vilka konsekvenser avtalet kan få för miljön. Bara att miljödepartementet läggs ned som en av de första åtgärderna, kan ge en fingervisning om vad de tre regeringspartierna, med SD styrande i kulisserna, har för agenda.

Läs mer här: Nya regeringens överenskommelse konsekvens för miljö.

Men hur ser det ut i länet efter valet? Även i regionen blev det ett maktskifte. Nu styrs Region Stockholm av Socialdemokraterna, Centern och Miljöpartiet.

Om man utgår från partiernas svar på klimatenkäten, som vi i länsförbundet skickade ut inför valet, så lovar det här styret en klar förbättring jämfört med det tidigare, i alla fall på pappret. Högt och lågt har det utlovats satsningar på havsbaserad vindkraft och på gång-, cykel och kollektivtrafik, fler pendelbåtar, tätare avgångar i tunnelbanan och nu senast sänkt SL- taxa för unga och äldre.

Vad som först blir verklighet kommer förhoppningsvis synas i regionstyrelsens förslag till budget för 2023, som presenteras 6-7 december. Det ska bli väldigt spännande att läsa.

Enligt Carl von Linné ska gullvivan blomma “från svalans ankomst till granens blomning”. Det vore onekligen en god gärning om vi kunde göre det enklare för den att spara sina krafter resten av året.

 

Ledaren november 2022, av ordförande Lena Vängstam