Länsförbundet är en av 165 aktörer som står bakom en debattartikel som publicerats i Aktuell hållbarhet.

Vi är i gott sällskap med verksamhetsansvariga för studieförbund, folkhögskolerektorer- och lärare, hållbarhetsexperter från forskning, näringsliv, civilsamhälle samt fristående debattörer, kulturprofiler och ett stort antal folkbildare.

Gemensamt är att vi vill lyfta folkbildningens stora betydelse för att Sverige ska lyckas uppnå sina klimat- och hållbarhetsmål. Samtidigt varnar vi för att minskade anslag och andra försämringar, kan göra folkbildningen mindre tillgänglig nu när vi behöver den som mest.

Läs debattartikeln i Aktuell Hållbarhet här.

Om stockholmarna fick möjligheten att rädda en enda hotad fjärilsart i länet – vilken skulle vi välja? En av blåvingarna eller kanske den vackra grönfläckiga vitfjärilen? Gullvivefjärilen?

Skulle det i jämförelse oansenliga kungsljuskapuschongflyet ha en chans? Vem skulle ens överväga den lilla klövsobermalen med sina gråbruna vingar? Det är lite av en samvetsfråga.

Svensk Dagfjärilsövervakning berättar i sitt senaste nyhetsbrev om forskning på Florens universitet, som ställer just frågan om en arts karisma påverkar vår vilja att skydda och bevara den. Den preliminära slutsatsen är att den gör det. Men forskarna nöjer sig inte med det utan vill även ta reda vad som kan ändra på det förhållningssättet. Det ska bli intressant att ta del av resultatet så småningom. Man kan anta att kunskap och naturkänsla i alla fall är en del av lösningen. För att vilja bevara en art måste man till att börja med veta om att den existerar.

Ungas kunskap om olika arter har minskat under 2000-talet. Flera studier visar att barn ofta inte kan namnge vanliga växter, inklusive vårblommor som blåsippa, vitsippa och tussilago. Barn i lågstadiet kunde enligt en studie identifiera i snitt färre än fem växtarter, trots att de flesta vuxit upp där de arterna finns. Det är både sorgligt och skrämmande.

Naturskyddsföreningen i Stockholms län har folkbildning inom biologisk mångfald som ett av våra fokusområden. Det avspeglas bland annat i vår guideverksamhet, Storstockholms naturguider, och vårt engagemang i Natursnokarna som tar med barn och föräldrar ut i naturen. Häng med – nu leker grodor och paddor och vitsipporna börjar redan slå ut i backarna. Kanske visar sig ett litet kryp som du inte visste fanns.

Lena Vängstam
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Läs Månadsbladet April

Östersjöuppropet är ett gräsrotsinitiativ med ambitionen att Sveriges fiske av sill/strömming ska begränsas till att endast omfatta det som går till direkt humankonsumtion, och att fångsten ska landas och beredas i Sverige. Idag går endast 5-10 % av strömmingen till humankonsumtion och hela 90-95 % blir till djurfoder. Fisket görs dessutom med några av de största trålarna.

Östersjöuppropet vill att Sveriges fiske av sill/strömming ska begränsas till det som går till direkt humankonsumtion, och att fångsten ska landas och beredas i Sverige:

• Fisket minskas till mindre än 6.000 ton sill/strömming vilket är ett stort steg till ett mera hållbart fiske och bättre fiskeförvaltning närmare ICES rekommendationer.
• Fler kustnära och småskaliga fiskare skapar lokalt hållbara livsmedel, främjar nuvarande värdekedjor och återuppbygger värdekedjor som försvunnit eller försvagats.
• Det säkrar och utvecklar småskalig och mellanskalig fiskberedningsindustri i Sverige, och skapar arbetstillfällen i kustnära områden. Vi kan behålla surströmming, böckling, sillamackor och alla andra varianter på vårt matbord.
• Det gör Sverige mer självförsörjande och tryggare i ett allt osäkrare omvärldsläge.

Vi har skrivit under Östersjöuppropet och uppmanar dig att göra detsamma. Läs mer här: https://ostersjouppropet.se/engagera-dig

Anmälan är nu öppen till Länsstämma Stockholm 2025: Miljödemokrati för ett hållbart län. Den går av stapeln onsdag 23 april 2025. Alla medlemmar är välkomna!

Läs mer och anmäl dig här.

Svenska kyrkans skogsutredning är just nu ute på remiss. Utredningen innehåller viktiga förslag för att värna skogens existentiella, andliga, sociala och hållbara dimensioner och värden, förutom de strikt ekonomiska. Naturskyddsföreningen i Stockholms län har lämnat sina synpunkter på utredningen. Och även du som privatperson kan tycka till om utredningen för att påverka en av landets största skogsägare.

Utredningen har initierats av kyrkostyrelsen för en omställning av kyrkans förvaltning av skogen. Omställningen ses som nödvändig för att vara en trovärdig kyrka, där ett ansvarsfullt brukande av skogen är en del av kyrkans budskap. Förslagen syftar bland annat till att minska andelen trakthyggesbruk (kalhyggen) till förmån för mer naturnära skötselmetoder, samt att avsätta större andel ekologiskt värdefull skog.

Samarbetet med samerna ges större vikt, där samernas större inflytande är en förutsättning för att Svenska kyrkans ursäkt till samerna blir trovärdig. Utredningens förslag till åtgärder kan leda till att det för Svenska kyrkan initialt blir en något lägre ekonomisk avkastning från dess skogsförvaltning, men också att skogen av olika anledningar kan bli mer ekonomiskt lönsam på sikt. Det kan handla om lägre kostnader för plantering och gallring, ett högre värde på grövre timmer, samt att en ekologiskt mer komplett skog har större resiliens mot klimatförändringar, stormar och betesskador.

Svenska kyrkan bedriver skogsbruk på en relativt stor andel av Sveriges skogsmark – cirka 460 000 hektar, vilket gör dem till Sveriges femte största förvaltare – och genom sin omställning skulle Svenska kyrkan kunna bli en föregångare som inspirerar flera aktörer till att bruka skogen med mer naturnära skötselmetoder.

Idag är den huvudsakliga förvaltningen inriktad på ekonomisk avkastningen av skogen. Därför är yttranden som är positiva till utredningen ett viktigt stöd för kyrkostyrelsen i deras fortsatta arbete med omställningen till ett mer ansvarsfullt skogsbruk.

Svenska kyrkans kyrkostyrelse önskar att så många församlingar som möjligt svarar på remissen, och de har också utformat en svarsenkät som gör det lätt för medarbetarna i församlingarna att svara. Hör av dig till ditt pastorat eller din församling, öppna för ett samtal kring remissens förslag och försök inspirera dem till att skicka in sitt remissvar senast den 25 februari 2025.

Du kan också som privatperson tycka till om remissen, även det senast 25 februari. Läs mer om hur du gör för att tycka till om utredningen här.

Läs vårt yttrande här.

Det är söndag och SMHI varnar för blixthalka i länet till kvällen. Blötsnö och regn är på väg och förväntas falla på kalla vägbanor. Jag skulle hellre se att kvicksilvret höll sig längre under nollan, så att stad och land kunde bäddas in i ett fluffigt skyddande snötäcke. Snön ingår i vår historia och är en del av den svenska folksjälen.

Varje år anordnar vi i länsförbundet en konferens för kretsarna i länet. Inför årets event gjorde jag research om just snön och klimatet i Stockholmsregionen. Den visade att östra och norra Sverige värms upp snabbare än resten av landet. Redan nu kommer vintern 2-3 veckor senare här i Stockholm jämfört med för 40 år sedan. Vädret varierar visserligen mycket från år till år men trenden är ändå tydlig. Vi har fått färre dagar med snö och mindre snö. Antalet dagar med frost minskar. Vid nästa sekelskifte förmodas inte isen lägga sig alls på Östersjön längs kusten utanför Stockholm.

Jag hittade också en digital funktion i DN, där man kunde söka på hur mycket koldioxid per invånare som släpps ut i olika kommuner. Boende i Danderyd och Lidingö släpper ut mest, långt över medel i Sverige. I Danderyd släpper de ut nästan dubbelt så mycket mer än vad Parisavtalet tillåter. Det mesta kommer från flygresor tätt följt av “andra transporter”.

Minst koldioxid i länet släpper invånarna ut i Haninge och Botkyrka, mycket beroende på att de flyger mindre. Kanske är det helt enkelt så, att färre i de kommunerna har råd att tillbringa julen på resort i Thailand. Haninge- och Botkyrkaborna ligger under medel i Sverige när det gäller utsläpp men klarar inte heller Parisavtalet.

Motigt? Visst, ibland så. Men allt skulle vara värre utan oss. Kretsarna jobbar med allt från att se till kommunen anställer en vattenstrateg, som i Vaxholm, till att stoppa avverkning i Natura 2000-områden, som i Nynäshamn. Storstockholms Naturguider fyllde 20 år och har gjort långt över 1 000 guidningar. Och vi har bidragit till att boende under inflygningen till Bromma flygplats kommer att få det mindre bullrigt 2025. Inte bara BRA utan även Finnair lämnar Bromma efter årsskiftet. Kvar finns då endast Västflyg som trafikerar sträckan Stockholm-Trollhättan/Vänersborg.

Nästa år jobbar vi vidare för klimatet, den biologisk mångfalden och med andra miljöfrågor – vi här på kansliet tillsammans med frivilliga krafter i styrelsen, i våra arbetsgrupper och i länets kretsar. Och det kan vi göra tack vare stödet från alla medlemmar. Tillsammans verkar vi för en snöigare framtid!

Lena Vängstam
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Läs Månadsbladet December-Januari

Jag försöker koncentrera mig på Region Stockholms förslag till utvecklingsplan men en ormvråk seglar i vida cirklar ovanför mitt huvud, där jag sitter i trädgården. Ormvråken är knappast en raritet, snarare en av våra vanligaste rovfåglar, men när jag hör det klagande lätet, kiää kiää, kan jag ändå inte låta bli att spana mot himlen. Kort därefter drar ett gåssträck förbi, ljudligt honkande. Det är bara att tacka för underhållningen.

Regionens utvecklingsplan RUFS 2060 har höga ambitioner. Stockholm ska ligga i framkant på den gröna omställningen och bli Europas mest attraktiva region. Det låter ju lovande men är oklart hur det ska gå till i praktiken. Planen förhåller sig inte ens till regionens egen klimatbudget, vilken borde vara den självklara utgångspunkten för hela visionen. Det är faktiskt väldigt märkligt.

Länsförbundet önskar en skarpare RUFS 2060. När det uppstår målkonflikter, till exempel mellan bostadsbyggande och klimatanpassning – vad ska prioriteras? Vi i länsförbundet vill att man undviker att riva hus, utan renoverar, bygger om eller bygger till i stället, vågar vara mer innovativ. Använd mark som redan är exploaterad i stället för att nagga på viktiga naturområden. Vi vill att Storstockholms gröna kilar ska bli naturreservat och att trängselskattesystemet utvecklas så att det kan finansiera den tynande kollektivtrafiken. Vi vill se förslag på konkreta åtgärder. Den som vill läsa hela vårt yttrande om RUFS 2060 kan göra det här.

Region Stockholm har inte rådighet över allt som händer i länet men kan bli starkare som vägledande kraft för kommunerna och i sin påverkan på nationella beslut. Det går. Stockholms stad tar ju strid mot regeringen om nedläggningen av Bromma flygplats. Den historien blev ännu mer intressant när flygbolaget BRA lät meddela att det slutar flyga från Bromma nästa år. Snart finns knappt några flygplan kvar, ingen som vill driva flygplatsen och ingen vilja från stadens rödgröna majoritet att ha den kvar. Spännande fortsättning följer. Man tackar även för den underhållningen.

Lena Vängstam
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Läs Månadsbladet Oktober

Kan Stockholm bli Europas mest attraktiva och hållbara storstadsregion? Ja, menar Region Stockholm. I regionens förslag till utvecklingsplan RUFS 2060 framgår hur det skulle kunna gå till. En ambitiös vision, tycker vi i länsförbundet, men för att den ska bli verklighet krävs mer praktik, mer mod och innovation, skarpare prioriteringar vid målkonflikter och framför allt att planen måste utgå från regionens klimatbudget.

Läs hela vårt yttrande om RUFS 2060 (PDF).

Läs mer om RUFS 2060 på regionens hemsida:
Samrådsförslag ny regional utvecklingsplan – Region Stockholm

Workshop i inre omställning om 10 anledningar till att vi inte tar miljö- och klimatkrisenpå allvar – och vad jag som individ kan göra åt det

Under den här workshopen kommer vi tillsammans att titta närmare på varför och hur så många människor fortfarande undviker att engagera sig i den ekologiska och existentiella kris vi befinner oss i. Vi utforskar våra egna känslor, försvar och hinder och undersöker perspektiv som kan hjälpa både oss själva och andra att stå stadigt och hitta kraft för att jobba för en positiv förändring.

Vår verksamhetsutvecklare Johanna deltar med perspektiv på hur dessa frågor berörs genom Naturskyddsföreningen och tillsammans utforskar vi hur naturskyddsarbete kan stärkas genom perspektiv som workshopen lyfter.

Beskrivning av workshopledare:

Ola Lundström är mindfulnesslärare och ekopsykolog med erfarenhet av att arbeta för att förebygga psykisk ohälsa. Han har ett starkt engagemang i miljöfrågor och tillbringar mycket av sin lediga tid i natur och friluftsliv.

Mikael Sundström är kommunikatör och har varit aktiv i miljörörelsen under många år. Han har lång erfarenhet av buddhistisk meditation och praktik samt stort intresse för ekofilosofiska frågor.

Deltagande:

Du behöver inte vara medlem i Naturskyddsföreningen eller ha en viss förkunskap. Alla som är intresserade av ämnet kan delta i workshopen och det kostar ingenting att delta.

• Plats: Bagarmossen Folkets Hus, Lillåvägen 44
• Tid: 7 oktober kl. 18:00-20:30 (2 timmar, 30 minuter, inkl paus och fika)
• Kostnad: Gratis
• Anmälan: Maila din anmälan till johanna.anemalm@naturskyddsforeningen.se