Utfrågning inför EU-valet

Missa inte vad partiernas kandidater säger om miljö och klimat.

 

Välkommen till Immanuelskyrkan 29 maj. Då samlas politiker och forskare för att samtala om miljö-och klimatfrågor inför valet till EU-parlamentet. Kandidater från samtliga riksdagspartier är inbjudna. Utfrågningen leds av kunniga moderatorer och på plats finns även en expertpanel som kommenterar politikernas svar.

 

Plats
Immanuelskyrkan, Kyrksalen, Kungstensgatan 17, Stockholm
(hörnet Kungstensgatan/Birger Jarlsgatan)

 

Tid
Utfrågningen startar 19.00 och pågår till 21.00, 29 maj 2024

Kvällen inleds redan 18.00, med en konsert, R. Schumanns pianokvintett i Ess-dur. Därefter fika.

 

Medverkande kandidater (fler kan tillkomma)

Centerpartiet – Svante Linusson
Kristdemokraterna – Kjell-Arne Ottosson
Liberalerna – Rickard Ydrenäs
Miljöpartiet – Pär Holmgren
Socialdemokraterna – Ilan De Basso
Vänsterpartiet – Jonas Sjöstedt

Moderatorer
Pia Björstrand, Klimataktion och End Ecocide Sweden
Sten Stenbeck, forskningsinstitutet RISE och Immanuelskyrkan

Övriga deltagare
Staffan Laestadius, prof. em. KTH, författare, debattör m.m.
Mattias Goldmann, f.d. VD för Fores och hållbarhetschef för Sweco, författare, opinionsbildare m.m.
Linn Rabe, PhD Environmental Science, aktiv i Framtidsjorden och Klimatriksdagen.

Arrangörer
Immanuelskyrkan tillsammans med KlimatSverige – ett nätverk där bland annat Naturskyddsföreningen Stockholms län, Klimatriksdagen, Klimataktion och Framtidsjorden ingår och är med och arrangerar eventet.

 

Anmäl gärna din närvaro så vi vet mer om hur många som kommer:  https://form.typeform.com/to/cM9Hc67g

Läs mer i Facebookevenemanget, och dela gärna till dina vänner.

Ledare Månadsbladet: EU för koltrastar

Koltrast med ungar, dock inte samma som i texten. Den ville inte var med på bild.

– Nä hör ni, det här funkar inte, säger jag till koltrasten som bligar tillbaka från sitt bo på en linda elkablar under taket på min uteplats.

Jag försöker skriva en ledare om EU-valet men koltrastarna stjäl min uppmärksamhet. I boet gapar ett gäng ungar. Med näbbarna fulla av kryp flyger föräldrarna fram och tillbaka i en ständig ström. Rör jag mig för nära eller för hastigt, flaxar de iväg under dramatiskt squikande.

I juni ska vi välja Sveriges representanter till EU-parlamentet. Det är medborgarnas enda möjlighet att få direkt inflytande på vilken politik som ska föras inom EU.  I år är det oerhört mycket som står på spel, särskilt för klimatet. Utfallet kommer att påverka oss alla, vare sig vi vill det eller inte.

Efter förra valet 2019, tog EU ett avgörande steg framåt för klimat och miljö. Då lanserades den gröna given, ett omfattande paket med lagar för att stötta och skynda på den gröna omställningen. Det handlar bland annat om att satsa på grön industri, återbruk och energieffektivisering och att skydda värdefull natur och minska utsläpp. En hel del åtgärder har redan utförts men det är ändå mycket kvar. Om den gröna given kommer att finnas kvar efter årets val, vill säga.

Det politiska läget har ändrats, sedan 2019. Nationalism och populism breder ut sig i Europa och det påverkar även EU-politiken. Enligt EU:s egna prognoser är det de mest högerextrema partigrupperna som ser ut att växa mest i årets val och den stora konservativa partigruppen närmar sig dem, med vilja till samarbete. Det kan innebära slutet för den gröna given.

Här hemma går arbetet för miljö och biologisk mångfald, som bekant bakåt. Med Tidöpartiernas politik beräknas utsläppen av koldioxid öka kraftigt de kommande åren, i stället för att minska. Det säger allt. EU styr över en stor del av Sveriges miljö-och klimatlagstiftning och vi har aldrig behövt EU:s gröna giv så mycket som nu. Så om du ska göra en enda sak för klimatet i år – rösta i EU-valet!

Jag och koltrastarna lever nu mer i samförstånd. Jag lovar att inte använda dörren till uteplatsen så länge ungarna är i boet, utan går runt huset i stället, och anmäler min ankomst genom larvigt småprat. De börjar acceptera min existens och har frivilligt landat på gräset, så nära att jag känt luftdraget från vingarna mot mina bara vader. Nu ska jag bara försöka få skyffeljärnet ut verktygslådan utan att störa snokarna som bor där…

Lena Vängstam
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Stockholms län

 

Läs Månadsbladet Maj

Värna den biologiska mångfalden

Blommande slån.

Den 22 maj är det biologiska mångfaldens dag, en dag initierad av FN i syfte att låta dagen vara ett verktyg för att öka förståelsen för artrik natur.

Varje dag kan såklart vara biologiska mångfaldens dag. Varje dag kan var och en göra något för att värna den biologiska mångfalden och varje dag kan vi uppleva den biologiska mångfalden runt oss. Den är ju där hela tiden, på flera olika sätt.

För att tydliggöra vad biologisk mångfald faktiskt är för någonting så definierar vi det här. Naturvårdsverket beskriver biologisk mångfald som “livets många olika former på jorden”. De olika typerna av biologisk mångfald listas inom dessa kategorier:

  • Mångfald av ekosystem
  • Mångfald av arter
  • Mångfald av genetisk variation inom arter
  • Biologiskt kulturarv

På hemsidan för biologiska mångfaldens dag finns det ett manifest för biologisk mångfald. Den skriver bland annat: “Vi vill också att det ska bli en dag när hela Natursverige förenas under en gemensam flagg. Allt från de största naturorganisationerna till små lokala initiativ kan enas om vikten av en artrik natur och göra något gemensamt denna dag.”

Vi önskar oss samma sak! Vi önskar oss att Stockholms län bubblar av initiativ och engagemang för biologisk mångfald i samband med 22 maj. Kanske till och med att hela maj får vara biologiska mångfaldens månad och kanske kan det följa med oss dag för dag även när maj är över.

För biologisk mångfald handlar ju trots allt om allt levande, i relation till varandra, överallt, hela tiden. Hur möter du biologisk mångfald idag? Och på vilket sätt vill du närvara till biologiska mångfaldens dag?

 

Tips på aktiviteter

På biologiska mångfaldens dags hemsida finner du aktiviteter runtom i landet som görs i samband med dagen: Aktiviteter – karta – Biologiska mångfaldens dag (biomfdag.se)

Träffa oss på länsförbundet och i kretsar runt om i länet och hör mer om hur vi jobbar med biologisk mångfald inom olika områden. Du kan också bygga holkar tillsammans med oss och Skansens zoologer. Mer info: Biologisk Mångfaldsvecka på Skansen – Naturskyddsföreningen (naturskyddsforeningen.se)

I Naturskyddsföreningens kalender finner du massor med aktiviteter: Kalender – Naturskyddsföreningen (naturskyddsforeningen.se)

 

Källor

Naturvårdsverket: Vad är biologisk mångfald?

Biologiska mångfaldens dag: manifest

Vill du ha grönare skolgårdar?

Hur ser miljön ut vid skolan där du bor, jobbar eller där ditt barn leker på rasterna? När du själv är utomhus, vad får dig att bli fysiskt aktiv, mer nyfiken och får större lust att lära?

Forskning visar att elever rör på sig mer, blir mer motiverade och presterar bättre när de har lektioner utomhus. Naturen i städerna bidrar med många värden för oss alla, både för vår fysiska och mentala hälsa. Träd minskar stress, skapar en känsla av sammanhang och renar vår luft från koldioxid bland annat. Mer grönska skapar plats åt fler växter, djur och annat levande. Alla tjänar på en grönare stad, inte minst barn.

I Stockholm ska flera skolgårdar renoveras i sommar, för att bli mer klimatanpassade. Det innebär att det finns en god chans att påverka och få in mer grönska. Vill du engagera dig tillsammans med oss? Hör gärna av dig till johanna.anemalm@naturskyddsforeningen.se

Vår riksförening har även tagit fram material om skolgårdar som du fritt kan använda dig av: Skolträdgården – kostnadsfritt skolmaterial från Naturskyddsföreningen (naturskyddsforeningen.se)

Länkar:

Elever presterar bättre när undervisningen flyttar ut – Forskning.se

(PDF) Urbanization, biodiversity and ecosystem services: challenges and opportunities: a global assessment (researchgate.net)

Ledare Månadsbladet: Bra och dåliga tecken i tiden

Skata (Pica pica).

Ytterligare en dimmig morgon i Stockholm. Jag sitter och skriver på verksamhetsberättelsen på kansliet i Bagarmossen. Utanför fönstret bygger ett skatpar på årets bo, omsorgsfullt placerat ovanpå förra årets bostad. Väl valda kvistar sticks in i högen av andra väl valda kvistar och boet växer. Skatorna är fantastiskt vackra att titta på, tycker jag, särskilt när de fäller ut vingar och stjärt och segelflyger ned från hustaken, för att mjuklanda på marken med en liten studs. Det är bara att tacka för föreställningen.

Ett annat, men inte lika välkommet vårtecken, är den årliga lodjursjakten. Enligt den senaste inventeringen, finns tre familjegrupper, alltså hona med ungar, i Stockholms län. Ytterligare tre familjegrupper lever delvis i länet och delvis i andra län. Det är verkligen inte många och för få för att länsstyrelsen ska besluta om licensjakt här.

Förra vintern fanns cirka 1 400 lodjur i hela Sverige. Av dem får nu 143 skjutas lagligt. Hur många som dödas genom tjuvjakt under året är det ingen som har riktig koll på. Inget argument jag hittills fått för att jaga fridlysta rovdjur har varit rimligt i sammanhanget. Det går att skydda tamdjur mot angrepp, bland annat genom stängsling. Om ett enskilt lodjur ändå skulle ställa till med stor skada, finns ju möjlighet att skjuta just den individen. Lodjuren är en viktig del av det ekologiska systemet och vi borde bevara och vara stolta över dem i stället för att döda dem.

Kanske är verksamhetsberättelsen jag plitar på också ett slags vårtecken. Vi gör den varje år vid den här tiden. I den tar vi upp, förutom ekonomi, ny styrelse och medlemsantal, även det som länsförbundet gjort under föregående år. Vi har börjat satsa mer på folkbildning, särskilt inriktat på biologisk mångfald, och det pågående arbetet för att förenkla för ideellt engagemang ger gott resultat. Det är de frivilliga krafterna som föreningen vilar på och som gör den till en sann folkrörelse. Tack till alla som jobbar för naturen och som stöttar oss på olika sätt!

Lena Vängstam
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Stockholms län

 

Läs Månadsbladet Mars

Studiecirkel i beredskap och biologisk mångfald

Onsdag 13 mars drar vi igång studiecirkeln Att odla potatis på parkeringsplatsen där vi lyfter beredskapen och biologisk mångfald i kombination; utifrån allas våra egna lokala förutsättningar.

Det finns platser kvar. Passa på att anmäla dig. Anmälningslänk.

Länsförbundets styrelsesuppleant Kristina Syk har samtidigt djupdykt i frågan och delar sina tankar om beredskap och biologisk mångfald i ett inlägg du kan läsa här.

Obegripligt slöseri att bygga motorväg

Bygget av Tvärförbindelse Södertörn har fått grönt ljus även av regeringen. Naturskyddsföreningen har under processens gång protesterat mot motortrafikleden på alla upptänkliga sätt i alla möjliga instanser. Men regeringen väljer ändå att styras av idéer från 50-talet i stället för att satsa på framsynta lösningar för ett modernt samhälle utan utsläpp av växthusgaser. Det är både olönsamt och oansvarigt att bygga motorvägar mitt i klimatkrisen, skriver riksföreningens ordförande Beatrice Rindevall och Jens Forsmark, sakkunnig hållbara transporter, i en debattartikel.

En julhälsning till regionpolitikerna

Just nu planerar politikerna i landstingshuset för fullt för framtiden. De har en vision om att Stockholm ska bli den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Men hur ska det gå till? Vi har tips och råd och vi har skickat dem i en skrivelse till regionpolitikerna.

Att hålla koldioxidbudgeten är det allra viktigaste. Påverka kommunala och nationella beslut, satsa på kollektivtrafik och våga vara modiga i planeringen – det är några av våra starkaste rekommendationer.
Här kan du läsa hela brevet: Julhälsning till regionen (PDF)

Ledare Månadsbladet: Jag önskar julefrid i Grimstaskogen

Grimsta naturreservat.

Kan man flyga till månen så borde man väl kunna borra en tunnel genom Hallandsåsen, funderade dåvarande kommunikationsminister Ines Uusman, på sin tid. Det kunde man visserligen till slut men åsen visade sig ju vara just en ås, som inte lättvindigt lät sig bli borrad i. Tunnelbygget tog 23 år, kantade av rättsprocesser, vattenläckor, sinande brunnar, förgiftade vattendrag, döda fiskar, sjuka kor och nervskadade tunnelarbetare, till en kostnad av 10 miljarder kronor.

Stora infrastrukturprojekt har en tendens att grundas på alltför optimistiska och orealistiska bedömningar, med “oväntade” komplikationer som följd och kostnader som rusar i höjden. Är bygget väl påbörjat blir det ett argument i sig och därför svårt att stoppa, även om det ibland vore det klokaste.

Det gäller även Förbifart Stockholm, denna motsägelsefulla satsning som lär öka trafiken trots att trafiken tvärtom måste minska för att klara klimatmålen. Projektet är redan försenat och fördyrat. Förbifarten ska sträcka sig från Kungens kurva till Häggvik, till stora delar under jord, bland annat under Grimsta naturreservat i Vällingby. Trots idogt tätande läcker tunnlarna in väldiga mängder vatten, så mycket att grundvattenmagasinen för all framtid måste fyllas på från Mälaren för att nivån inte ska sjunka. Ärendet ligger i Mark- och miljööverdomstolen – att dribbla med grundvatten och dricksvattentäkter är ett oförutsägbart högriskprojekt, särskilt nu i klimatförändringarnas tid.

Grimsta har jag en stark personlig koppling till. Där är jag uppväxt. Vi ungar traskade över gärdet till Kanaanbadet och lekte fritt i skogen utan vuxna. Vi tuggade på stensöta och harsyra, inte för smakens skull utan mer för att det var kul att det gick. Fråga mig inte hur vi visste vilka växter som gick att äta. Sånt kunde man bara. På samma självklara sätt hade vi koll på vilka vårblommor som då var fridlysta. Senare, på hästryggen, tränade jag på fältsits i branta backar, joggade och promenerade eller bara satt en stund vid roten av min favoritbjörk. På vintern snubblade jag runt på långfärdsskidor och fick förfärliga skavsår. Men jag minns hur ljusblå snön var i månskenet.

Med denna resa från Skåne till Vällingby skulle jag vilja hävda allas rätt till en bit närnatur, som man kan få kalla sin. Den ska inte äventyras av makthavares tilltro till glädjekalkyler. Om ett projekt visar sig vara miljöskadligt eller alltför riskabelt bör det helt enkelt stoppas. Ett sånt förhållningssätt vore väl en fin julklapp till alla som då och då lutar sig mot en björk i “sitt” skogsbryn!

Lena Vängstam
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Stockholms län

 

Läs Månadsbladet December-Januari

Nystart för Havsnätverket Ost

Havsnätverket Ost är en nyåteruppstartad arbetsgrupp under Naturskyddsföreningen i Stockholms län. Onsdag 6 december (18:00-20:30) har vi en första träff för arbetsgruppen. Du är mycket välkommen att vara med!

Träffen är för dig som vill komma med och göra saker för att hjälpa våra vatten inom Stockholms län, eller för dig som bara är nyfiken på att veta mer. Under träffen kommer vi berätta om vad som är aktuellt kring hav/vatten inom Stockholms län och vad som hänt sedan senast. Vi kommer också berätta hur gruppen kommer fungera, och tillsammans börjar vi planera saker vi kan göra för våra vatten. Det kan vara allt från exkursioner och strandstädningar till information till allmänheten, seminarier eller kontakt med Länsstyrelsen, inom allt från Östersjön och Mälaren, till fisk, utter, säl, havsbottnar, fartygstrafik och andra vattenfrågor inom Stockholms län.
Var: Medborgarskolans lokaler på Hagagatan 23A, nära Odenplan
När: 18:00-20:30 onsdag 6 december
För vem: Du behöver inte vara medlem i Havsnätverket Ost eller Naturskyddsföreningen sedan tidigare. Kom på en träff och prova!
Vi bjuder på fika (mackor, kaffe, te) under träffen.
Vi gör träffen som ett samarbete med studieförbundet Medborgarskolan. Du behöver föranmäla dig till träffen. Föranmälningslänk:
Vi har också ett Facebookevenemang där du jättegärna får klicka i om du kommer eller är intresserad: