Varg (Canis lupus).

Goda nyheter för naturen är sällsynta som hår på ägg numera. Men ibland glimmar de till – en bit skog som undgått skövling, ett nybildat naturreservat. Och häromdagen lät förvaltningsrätten meddela att nästa års licensjakt på varg är inställd. Under den skulle 48 av Sveriges knappt 400 vargar få skjutas. Men enligt förvaltningsrätten har berörda länsstyrelser inte kunnat bevisa att en så omfattande jakt inte skulle skada vargstammens livskraft, eller inte “försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus”, som det heter på fackspråk.

Naturskyddsföreningen är en av miljöorganisationerna som överklagat länsstyrelsernas beslut och som nu alltså får rätt. Det borde vara självklart att jakt på varg och andra starkt hotade arter, bara ska få ske i eventuellt nödvärn.

Har man tur kan man få se varg, eller i alla fall spår av varg, även i Stockholms län. I Sjundareviret, utanför Södertälje, kan det finnas upp till sex vargar enligt den senaste inventeringen, och ett nytt par har etablerat sig. Sjundareviret har funnits i tio år och under tiden har sex valpkullar kommit till världen.

Vi i Länsförbundet hoppas på fler goda nyheter nästa år. I våra ideella arbetsgrupper pågår en ständig aktivitet, och de har redan börjat planera inför valet 2026. Kansliet arbetar vidare med att stötta frivilligt engagemang och att guida människor ut i naturen. Arvsfondsprojektet Vilda grannar på skolgården har nu full besättning, redo att tillsammans med pedagoger och barn, fortsätta utforska lärandet i skolor som fått grönare skolgårdar. Efter jul sjösätter vi också ett projekt för att kartlägga länets Gröna kilar på längden och tvären. Ett stort och varmt tack till alla ni som gjort det projektet möjligt – kretsar, enskilda givare och medlemmar!

Lena Vängstam
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Läs Månadsbladet December-Januari

Planerna på Östlig förbindelse, alltså en motorväg från Värtan till Nacka, via alternativt under, Ladugårdsgärde och Djurgården, har länge legat i malpåse och länsförbundet anser att det är precis där de hör hemma. Regeringens behov av motorvägar verkar omättligt och den har drivit frågan hårt medan Stockholms stad och Region Stockholm har stretat emot. Men nu är en uppgörelse klar. Med löfte om att äntligen få loss de statliga pengarna som saknas till Spårväg syd och tunnelbaneutbyggnaden, har staden och regionen gått med på, inte att bygga motorvägen men att ta fram underlag. Länsförbundet höjer ett varnande finger i DN. Östlig förbindelse blir dyr, skapar nya köer och ökar utsläppen.

Läs vår insändare i Dagens Nyheter här.

En dag fick jag ett filosofiskt och mycket fint mail från en nybliven medlem i Naturskyddsföreningen. Det manade till att, i stället för att vänta på politiska beslut, stanna upp och stilla reflektera över vår livsstil och hur den påverkar naturen.

“Hållbarhet är inte enbart en teknisk eller politisk fråga. Det handlar också om individuell mognad. Djupt i vårt inre flödar det, av omtanke, medvetenhet och ansvar. När vi fördjupar oss som individer, när vi reflekterar över våra behov och handlingar, öppnar vi för en kulturell förnyelse där respekt för naturen blir en självklarhet.”

Visst leder det till eftertanke? Tänk om fler började göra den inre resa som kan leda till en djupare insikt. Och om vi förändrar oss själva, förändrar vi också hela samhället. Så kan vi skapa miljömäktighet.

Att Naturskyddsföreningen är miljömäktig brukar märkas på representationen i listan över Sveriges 101 hållbarhetsmäktigaste personer – för att inte tala om alla frivilliga krafter som utgör föreningens fundament!

Tillsammans inventerar vi skyddsvärda skogar, ordnar klädbytardagar, träffar politiker, skriver debattartiklar, organiserar mässor, föreläsningar och workshops, jobbar för nya naturreservat, demonstrerar och protesterar, svarar på viktiga remisser, träffar kommuntjänstemän, slår ängar, gör naturguidningar, barnverksamhet och mycket, mycket mer.

Historien visar att vi gör nytta för naturen. Mycket skulle se annorlunda ut om vi inte funnits. För när vi arbetar ihop är vi miljömäktiga. Där är du med – tillsammans med 63 008 andra medlemmar här i länet.

Lena Vängstam
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Läs Månadsbladet Oktober

Alla parter i projektet samlade för uppstart.

I början av juni beviljade Allmänna arvsfonden vår ansökan om medel till projektet Vilda grannar på skolgården. Nu är vi igång!
Projektet görs i samverkan med flera olika parter och leds av Naturskyddsföreningen i Stockholms län. Tillsammans med barn, pedagoger och ideella i Stockholm stad ska vi nu ta reda på hur stadens nya, grönare skolgårdar bäst kan nyttjas både pedagogiskt och på fritiden – för mer välmående, mer kunskap och mer biologisk mångfald.

Läs mer om Vilda grannar på skolgården här

Tjärblomster (Viscaria vulgaris) med kålfjäril (Pieris brassicae).

Vid riksstämman i helgen, var Världens längsta blomsteräng på plats. Middagsborden pryddes av små krukor med bland annat tjärblomster. Tjärblomstret har fått sitt namn för att stjälken är klibbig och tjärfärgad nedanför bladfästena. Det sägs skydda blomman från icke önskvärda insekter så att pollinatörerna kan utöra sitt jobb ifred.

Kanske inte världemns men åtminstone Sveriges längsta blomsteräng finns i Lund, där nästan 5 mil vägkant nu blomstrar artrikt och lockar bin och fjärilar. I länet toppar Norrtälje med 18 kilometer och Haninge med 12 kilometer. Grattis till alla som bidragit till det!

Nu semesterstänger kansliet och tar nya tag efter sommaren. Då väntar bland annat Svenska kyrkans beslut i november, om hur den ska förvalta sin skog – hållbart eller ohållbart. Vi har i stort ställt oss positiva till den skogsutredning som kom i höstas men den verkar inte få det genomslag vi hoppas på. Länsförbundet, med vår Skogsgrupp med frivilliga i spetsen, följer händelserna och påverkar där vi kan.

Förhoppningen är också att vi ska kunna arbeta mer med de viktiga Gröna kilarna i länet. Det behövs en bättre överblick av läget i kilarna och av hur hotbilden ser ut, så att vi mer effektivt kan försöka skydda dem.

Det vi säkert vet, är att vi kommer att jobba med pedagoger och elever i skolan, för att utforska hur vi tillsammans kan lära oss mer om biologisk mångfald. Projektet Vilda grannar på skolgården drar i gång i september. Stockholms stad har förgrönat ett antal skolgårdar och nu ska vi se hur vi kan använda dem i undervisningen. Det kommer att handla om odling och skolträdgårdar, och inte minst spännande möten med daggmaskar och kanske sädesärlor, harar och andra vilda djur i vår närnatur. Projektet kommer att pågå i tre år och finansieras av Allmänna arvsfonden.

Det kommande valet kommer också att prägla vårt arbete, särskilt nästa år. Andra frågor kommer högst troligt att dyka upp – det gör det alltid.

Värna våra pollinatörer i sommar! Efter stämman fick vi ta med krukorna hem för att ge blommorna en chans att klara sig. Jag kommer att plantera mitt lilla tjärblomster i min trädgård. Jorden där är kanske inte den bästa för just tjärblomster, men det är ju klart värt ett försök, eller hur?

Lena Vängstam
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Läs Månadsbladet Sommar

Länsförbundet är en av 165 aktörer som står bakom en debattartikel som publicerats i Aktuell hållbarhet.

Vi är i gott sällskap med verksamhetsansvariga för studieförbund, folkhögskolerektorer- och lärare, hållbarhetsexperter från forskning, näringsliv, civilsamhälle samt fristående debattörer, kulturprofiler och ett stort antal folkbildare.

Gemensamt är att vi vill lyfta folkbildningens stora betydelse för att Sverige ska lyckas uppnå sina klimat- och hållbarhetsmål. Samtidigt varnar vi för att minskade anslag och andra försämringar, kan göra folkbildningen mindre tillgänglig nu när vi behöver den som mest.

Läs debattartikeln i Aktuell Hållbarhet här.

Om stockholmarna fick möjligheten att rädda en enda hotad fjärilsart i länet – vilken skulle vi välja? En av blåvingarna eller kanske den vackra grönfläckiga vitfjärilen? Gullvivefjärilen?

Skulle det i jämförelse oansenliga kungsljuskapuschongflyet ha en chans? Vem skulle ens överväga den lilla klövsobermalen med sina gråbruna vingar? Det är lite av en samvetsfråga.

Svensk Dagfjärilsövervakning berättar i sitt senaste nyhetsbrev om forskning på Florens universitet, som ställer just frågan om en arts karisma påverkar vår vilja att skydda och bevara den. Den preliminära slutsatsen är att den gör det. Men forskarna nöjer sig inte med det utan vill även ta reda vad som kan ändra på det förhållningssättet. Det ska bli intressant att ta del av resultatet så småningom. Man kan anta att kunskap och naturkänsla i alla fall är en del av lösningen. För att vilja bevara en art måste man till att börja med veta om att den existerar.

Ungas kunskap om olika arter har minskat under 2000-talet. Flera studier visar att barn ofta inte kan namnge vanliga växter, inklusive vårblommor som blåsippa, vitsippa och tussilago. Barn i lågstadiet kunde enligt en studie identifiera i snitt färre än fem växtarter, trots att de flesta vuxit upp där de arterna finns. Det är både sorgligt och skrämmande.

Naturskyddsföreningen i Stockholms län har folkbildning inom biologisk mångfald som ett av våra fokusområden. Det avspeglas bland annat i vår guideverksamhet, Storstockholms naturguider, och vårt engagemang i Natursnokarna som tar med barn och föräldrar ut i naturen. Häng med – nu leker grodor och paddor och vitsipporna börjar redan slå ut i backarna. Kanske visar sig ett litet kryp som du inte visste fanns.

Lena Vängstam
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Läs Månadsbladet April

Östersjöuppropet är ett gräsrotsinitiativ med ambitionen att Sveriges fiske av sill/strömming ska begränsas till att endast omfatta det som går till direkt humankonsumtion, och att fångsten ska landas och beredas i Sverige. Idag går endast 5-10 % av strömmingen till humankonsumtion och hela 90-95 % blir till djurfoder. Fisket görs dessutom med några av de största trålarna.

Östersjöuppropet vill att Sveriges fiske av sill/strömming ska begränsas till det som går till direkt humankonsumtion, och att fångsten ska landas och beredas i Sverige:

• Fisket minskas till mindre än 6.000 ton sill/strömming vilket är ett stort steg till ett mera hållbart fiske och bättre fiskeförvaltning närmare ICES rekommendationer.
• Fler kustnära och småskaliga fiskare skapar lokalt hållbara livsmedel, främjar nuvarande värdekedjor och återuppbygger värdekedjor som försvunnit eller försvagats.
• Det säkrar och utvecklar småskalig och mellanskalig fiskberedningsindustri i Sverige, och skapar arbetstillfällen i kustnära områden. Vi kan behålla surströmming, böckling, sillamackor och alla andra varianter på vårt matbord.
• Det gör Sverige mer självförsörjande och tryggare i ett allt osäkrare omvärldsläge.

Vi har skrivit under Östersjöuppropet och uppmanar dig att göra detsamma. Läs mer här: https://ostersjouppropet.se/engagera-dig