Månadsbladet är vårt nyhetsbrev som kommer ut ungefär tio gånger per år, med nyheter om vad som händer i föreningen, våra naturguidningar, tips på hur du kan engagera dig och mycket mer. Månadsbladet skickas via e-post till alla medlemmar inom Stockholms län. Har du inte angivit din mejladress och vill ha Månadsbladet, lägg till din mejladress. Är du inte medlem eller bor utanför länet och vill ha Månadsbladet, så behöver du fylla i formuläret längre ner på sidan.
———————————————————————————————————————————————————
Månadsblad 9 - 2024 (december-januari)
Tidigare Månadsblad:
Månadsblad 8 - 2024 (november) Månadsblad 7 - 2024 (oktober) Månadsblad 6 - 2024 (september) Månadsblad 5 - 2024 (sommar) Månadsblad 4 - 2024 (maj) Månadsblad 3 - 2024 (april) Månadsblad 2 - 2024 (mars) Månadsblad 1 - 2024 (februari)
Månadsblad 9 - 2023 (december-januari) Månadsblad 8 - 2023 (november) Månadsblad 7 - 2023 (oktober) Månadsblad 6 - 2023 (september) Månadsblad 5 - 2023 (sommar) Månadsblad 4 - 2023 (maj) Månadsblad 3 - 2023 (april) Månadsblad 2 - 2023 (mars) Månadsblad 1 - 2023 (februari) Månadsblad 9 - 2022 (december-januari) Månadsblad 8 - 2022 (november) Månadsblad 7 - 2022 (oktober)
Månadsblad 6 - 2022 (september) Månadsblad 5 - 2022 (juni-juli) Månadsblad 4 - 2022 (maj) Månadsblad 3 - 2022 (april) Månadsblad 2 - 2022 (mars) Månadsblad 1 - 2022 (februari) Månadsblad 10 - 2021 (december-januari) Månadsblad 9 - 2021 (november) Månadsblad 8 - 2021 (oktober) Månadsblad 7 - 2021 (september) Månadsblad 6 - 2021 (juli-augusti) Månadsblad 5 - 2021 (juni) Månadsblad 4 - 2021 (maj) Månadsblad 3 - 2021 (april) Månadsblad 2 - 2021 (mars) Månadsblad 1 - 2021 (februari) Månadsblad 9 - 2020 (december-januari) Månadsblad 8 - 2020 (november) Månadsblad 7 - 2020 (oktober) Månadsbladet 6 - 2020 (september) Månadsbladet 5 - 2020 (sommar) Månadsbladet 4 - 2020 (maj) Månadsbladet 3 - 2020 (april) Månadsbladet 2 - 2020 (mars) Månadsbladet 1 - 2020 (januari-februari) Månadsbladet 10 - 2019 (december) Månadsbladet 9 - 2019 (november) Månadsbladet 8 - 2019 (oktober) Månadsbladet 7 - 2019 (september) Månadsbladet 6 - 2019 (juli-augusti) Månadsbladet 5 - 2019 (juni) Månadsbladet 4 - 2019 (maj) Vill du få Månadsbladet i din mailbox? Fyll i nedanstående formulär.
Tidigare ledartexter, ordförande Naturskyddsföreningen i Stockholms län (se nedan):
Gullviva (Primula veris) då den ska blomma.
Ledaren november 2022, av ordförande Lena Vängstam
Höst eller vår för länets klimatpolitik?
Om jag har läst SMHIs väderkartor rätt så blev det till sist höst i hela Stockholms län 18 oktober. Ovanligt sent, enligt samma kartor. Lockade av värmen sticker förvånade gullvivor upp sina små huvuden på min kolonilott. Det duggregnar och jag tänker att alla droppar är välkomna, för att minska den ständiga risken för vattenbrist i länet.
I skrivande stund sänker sig höstmörkret utanför fönstret på länsförbundets kansli i Bagarmossen. Det finns ingen anledning att hymla med att det även mörknar för klimatet och den biologiska mångfalden efter riksdagsvalet och det så kallade Tidöavtalet. Vår riksförening har kollat på vilka konsekvenser avtalet kan få för miljön. Bara att miljödepartementet läggs ned som en av de första åtgärderna, kan ge en fingervisning om vad de tre regeringspartierna, med SD styrande i kulisserna, har för agenda.
Läs mer här: Nya regeringens överenskommelse konsekvens för miljö.
Men hur ser det ut i länet efter valet? Även i regionen blev det ett maktskifte. Nu styrs Region Stockholm av Socialdemokraterna, Centern och Miljöpartiet.
Om man utgår från partiernas svar på klimatenkäten, som vi i länsförbundet skickade ut inför valet, så lovar det här styret en klar förbättring jämfört med det tidigare, i alla fall på pappret. Högt och lågt har det utlovats satsningar på havsbaserad vindkraft och på gång-, cykel och kollektivtrafik, fler pendelbåtar, tätare avgångar i tunnelbanan och nu senast sänkt SL- taxa för unga och äldre.
Vad som först blir verklighet kommer förhoppningsvis synas i regionstyrelsens förslag till budget för 2023, som presenteras 6-7 december. Det ska bli väldigt spännande att läsa.
Enligt Carl von Linné ska gullvivan blomma “från svalans ankomst till granens blomning”. Det vore onekligen en god gärning om vi kunde göre det enklare för den att spara sina krafter resten av året.
Skyfall i Södertälje 5 augusti 2022.
Ledaren september 2022, av ordförande Lena Vängstam
Vi måste ställa om – idag!
Vi sitter ute i den ljumma sensommarkvällen och äter middag tillsammans, några goda vänner och jag. Över trädtopparna lyser himlen plötsligt upp. Och så blinkar det till igen och igen. Inga mörka moln, inget muller. Långt bort från Södertälje, där vi befinner oss, verkar det pågå ett rejält åskväder.
Och så var det. Morgonen därpå rapporterar medierna om ovädret som dragit fram över Östergötland och östra Svealand och som medfört översvämningar, vattenfyllda källare, elavbrott, blixtnedslag och bränder. SMHI varnar för fortsatta skyfall. Det är bara att vänja sig. Den här sortens extrema väder blir allt vanligare globalt och vare sig vi vill eller inte, måste vi börja anpassa oss. Om vi inte lyckas ställa om idag, för att hejda klimatförändringarna, kommer vi att drabbas ännu hårdare framöver. Vi vanliga dödliga lär inte komma undan. Men trots det och trots larm från en oroad forskarkår, lovar vissa politiker att vi kan fortsätta att leva våra liv precis som vanligt. Det är både okunnigt och ansvarslöst och säger ganska mycket om hur de ser på väljarna.
För förändring är inte bara nödvändig, den är också möjlig och det utan särskilt omfattande uppoffringar. Någon som kommer ihåg oljekrisen 1973? Världsmarknadspriset på olja steg med flera hundra procent. I Sverige kom det att innebära bränsleransoneringar, lägre temperaturer i kontorslokaler, förbud mot uppvärmning av garage och lager och mot motorvärmare i bilar. Hushållen uppmanades att spara på el och energi i omfattande kampanjer. Och det gick. Svenskarna släckte snällt ljuset när de lämnade ett rum, lät bli att diska under rinnande vatten och tog kortare duschar i stället för att bada. Inte så jättejobbigt faktiskt. Kunde 70-talsmänniskan klara av att ändra sitt beteende borde vi också kunna göra det 2022. Skillnaden då, var att politikerna tog ansvar och lät bli att skyffla problemen under mattan.
Hur står det då till med våra lokala politiker? Naturskyddsföreningen Stockholms län skickade en klimatenkät till alla politiska partier i Region Stockholm inför det stundande valet.
Här presenteras resultatet.
Ledaren mars 2022, av ordförande Lena Vängstam
En talgoxe gör sin röst hörd utanför fönstret och våren kan börja anas i solskenet. Det är en skarp kontrast till flödet av skrämmande nyheter från Rysslands krig mot Ukraina.
I dagarna publicerades den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC. Över 34 000 vetenskapliga artiklar är granskade och slutsatsen kan inte bli tydligare. Att hejda den globala uppvärmningen, så att höjningen håller sig under 1,5 grader, är en mardrömslik kapplöpning med tiden. Det är nu, i närtid, vi måste minska utsläppen av växthusgaser annars riskerar effekterna av klimatförändringarna bli fruktansvärda och överblickbara.
Tyvärr verkar det finnas en spärr hos vissa politiker som hindrar förståelsen av ordet NU. De försöker lura i oss att med kärnkraft och bioenergi, kommer vi alla kunna leva på som vanligt utan att behöva påverkas av klimatåtgärder. Men biodrivmedel släpper ut koldioxid när de förbränns och minskar inte utsläppen nu. Och bortsett från alla andra stora problem och risker med att bygga ut kärnkraften, inte minst med nuvarande säkerhetsläge i åtanke, så tar det för lång tid. Vi hinner inte.
Lösningen heter minskad förbrukning, effektivisering och förnybara, hållbara energikällor.
Just nu projekteras för vindkraft i olika områden ute till havs, långt förbi Sandhamn och skärgården, i utkanten av Sveriges ekonomiska zon. Länsförbundet är positivt till utbyggnaden, med reservation för att utredningar skulle visa på en alltför stor negativ påverkan på miljön. Vindkraftsparken skulle innebära många välkomna terawattimmar till en region som knappt bidrar alls till sin egen energiförsörjning, och det tämligen snabbt.
Utbyggnaden borde vara mumma för de politiska partier som nu fiskar röster på landsbygden. ”Tacka vårt parti för att stockholmarna äntligen fixar sin egen el!”. Men nej. Vindkraften är ett rött skynke för partierna längst till höger.
Vad som återstår vet jag inte. Men jag vet att alla – politiker, näringsliv och individer – måste bidra till att utsläppen minskar nu. För klimatförändringarnas torka, översvämningar och stormar kommer att påverka alla. Även min oskyldiga talgoxe.
Ledaren december 2021, av ordförande Lena Vängstam
Krönika december
Nu har vi något som heter Klimatarena i Stockholm. Startskottet gick den 1 december och jag satt på kansliet i Bagarmossen och följde lanseringen via länk. Initiativtagare från Region Stockholm och Länsstyrelsen talade engagerat om regionalt klimatansvar och ny samverkansplattform. Även representanter för kommunerna, forskningen och näringslivet var där och man pratade vidare om kunskapsutbyten, om att öka tempot i klimatarbetet och att vara en drivande kraft. Det hela lät onekligen väldigt snömosigt och luddigt. Men, när de språkliga dimmorna skingrats något, lät det ändå vettigt. Målet är att Stockholm ska bli landets första fossilfria län och ha nettonollutsläpp 2045. Då krävs att alla drar sitt strå till stacken och börjar samarbeta. Via Klimatarena ska olika aktörer få hjälp med att nå varandra.
På klimatarenastockholm.se kan man läsa mer om vad Klimatarena ska jobba med. Fokus just nu är byggnationer och transporter.Två projektledare verkar redan vara på plats. Heja heja och lycka till, säger jag.
På tal om samverkan har vi börjat väcka liv i nätverket Ny Grön Stad igen. Lite överallt i länet arbetar grupper av människor helt ideellt för att bevara grönområden i deras närhet. Ny Grön Stad ger möjlighet för dem att mötas och stötta varandra. Länsförbundet är sammankallande och alla som jobbar för ett grönare Stockholm är välkomna att delta
Forskning visar att människor gärna vill ha närhet till naturen och att det behovet har blivit större i och med pandemin. Troligen kommer trycket att öka på politiker och stadsplanerare att behålla och skapa gröna ytor där folk bor. Det kan handla om att bevara strövområden eller att anlägga gröna tak i stadskärnan. En grön närmiljö är bra för hälsan, ökar den biologiska mångfalden och kan erbjuda viktiga ekosystemtjänster – en samhällsvinst helt enkelt.
Nu vilar grönskan under snön i Stockholm och 2021 går mot sitt slut. Under året har det trots pandemin pågått många aktiviteter i länets kretsar, allt från ugglespaningar och svamputflykter till politiska debatter och klädbytardagar. Engagemanget är imponerande. Moder natur tackar så mycket. Och hörni – glöm inte kretskonferensen 29 januari!
———————————————————————————————————————————————————————————-
Ledaren oktober 2021, av ordförande Lena Vängstam
FN:s första miljökonferens jubilerar i Stockholm
Det är 4 juni 1972 och pressen har samlats i gamla riksdagshuset inför FN:s allra första internationella miljökonferens. Den ska hållas i Stockholm, med början dagen därpå och representanter från ett hundratal länder är på väg dit, för att diskutera föroreningar, resursslöseri, skogsskövling och andra miljöfrågor. Temat för konferensen var Only One Earth.
Samtidigt mobiliserar sig också folkrörelser från hela världen. Under konferensen kommer det att pågå manifestationer runt om i Stockholm, både fredliga demonstrationer och mer våldsamma konfrontationer. Konferensen riktade världens strålkastarljus mot Stockholm och mediabevakningen var massiv.
I juni nästa år, alltså 50 år senare, kommer Sverige åter stå värd för ett internationellt FN-möte för miljön. Konferensen Stockholm+50 har temat A healthy planet for all – our responsibility, our opportunity och förhoppningen är att den ska skynda på det globala hållbarhetsarbetet för att nå målen i Agenda 30. Och återigen börjar engagerade människor samlas för att göra sina röster hörda under konferensdagarna.
Jag var på ett upptaktsmöte häromdagen. Ett antal gråskallar, som de kallade sig själva och som var med för 50 år sedan, hade skickat en inbjudan och folk från olika föreningar och organisationer inom miljö och hållbarhet dök upp. Kunde vi göra något tillsammans nu när politiker från hela världen ska samlas i Stockholm? Ställa gemensamma krav? Ordna möjligheter för demonstrationer, utställningar, workshops, upprop? Vi delade in oss i grupper och diskuterade hur vi skulle kunna putta beslutsfattarna i rätt riktning, lokalt, nationellt och internationellt. Snart ska vi ses igen för att fortsätta skapa något slags ramverk. Klart är att Stockholm+50 är ett tillfälle för oss i Naturskyddsföreningen och andra folkrörelser att säga det vi vill säga. Skriv in 1 juni 2022 i kalendern!
Vad hände då efter Stockholmskonferensen 1972, ledde den till något vettigt? De deltagande länderna fattade inte många konkreta beslut men upprättade bland annat ett miljöorgan inom FN, UNEI, och lyckades enas om en deklaration med 26 punkter. Grunden till ett fortsatt internationellt samarbete var lagd och fler miljökonferenser har följt och kommer att följa. Närmast i tid ligger toppmötet om klimat COP26 i Glasgow i början av november. Det skulle förvåna mig om den passerar i tysthet.
Foto: UN Photo
———————————————————————————————————————————————————————————-
Ledaren juli-augusti 2021, av ordförande Lena Vängstam
Jag tror först att det är en märklig sten som ligger där, halvt dold i den vildvuxna växtligheten på gräsmattan. Så börjar stenen röra på sig. Den liksom skumpar i väg längs häcken. En igelkott! Jag tvärstannar, men lyckas ändå skrämma det lilla livet som försvinner in bakom komposten. Kvar står jag med något milt i blicken. Det var evigheter sedan jag såg en igelkott. Jag skyndar över till grannarna med nyheten om att vi fått en sällsynt gäst här i koloniområdet. Grannarna ler lika fånigt som jag och döper omgående kotten till Frasse. Sedan dess har jag inte sett till själva Frasse men väl en del smala korvar fulla med insektsrester, som hen lämnat efter sig. Frasse får gärna bajsa i min trädgård.
Igelkottarna blir allt färre och de är numera rödlistade. Bilar, bekämpningsmedel och brist på variation i odlingslandskapet är några anledningar till att de minskat i antal. Men i koloniträdgårdarna kan de hitta ett livsrum. Här råder ingen likriktning. Det myllrar av olika växter och insekter. En del kolonister har stökiga hörn i trädgården där igelkottarna kan gömma sig och de allra flesta odlar utan gifter.
Koloniträdgården erbjuder mångfald och skapar ännu mer mångfald. Den lilla yta jag har till mitt förfogande utgör antingen ett tillfällig stopp för en mängd olika arter på genomresa eller är ett mer stadigvarande hem åt andra. Under trädäcket lever salamandrar och kopparödlor. Räven smyger runt knuten och hjortar och rådjur mumsar objudna i sig mina sockerärtor. En timmermans långa antenner sticker ut från stenröset. I våras hade jag stjärtmesar på besök för första gången och så här års kryllar marken av nyblivna minigrodor – en utmärkt ursäkt för att låta gräsmattan vara oklippt ett tag till. Jag nästan snubblar på ekorren på väg till utedasset. Luftskikten korsas av ormvråkar, trollsländor och tutande tranor, alla på sin egen höjd.
I höst träffas världens ledare i Kunming i Kina för att hålla FN:s femtonde konferens om biologisk mångfald. Jag hoppas verkligen att de kommer att göra ett bra jobb.
Till dess tillönskas alla medlemmar en riktigt härlig fortsättning på sommaren.
/
Lena Vängstam, Naturskyddsföreningen i Stockholms län
———————————————————————————————————————————————————————————-
Ledaren juni 2021, av ordförande Lena Vängstam
Onsdagen den 26:e maj inleddes Naturskyddsföreningens digitala riksstämma. Den dagen regnade det osedvanligt mycket i Stockholms län, ungefär så mycket som normalt faller på en hel månad. SMHI utfärdade en klass 1-varning för höga flöden. Översvämmade vägar orsakade flera bilolyckor och kollektivtrafiken drabbades av förseningar. Vattnet bubblade upp ur vägbrunnarna och reningsverken hann inte med. Dagvatten rann orenat ut i Drevviken och Mälaren och flera kommuner avrådde allmänheten från att bada. Om du får en kallsup så är det ju bajsbakterier du kan få i dig, varnar en av miljöinspektörerna i en intervju på SVT Nyheter.
Liknande skyfall lär bli vanligare framöver, på grund av klimatförändringarna. SMHI bedömer att den maximala dygnsnederbörden i Stockholms län kommer att öka med 20 – 30 procent till 2100. Det bådar inte gott för städer och samhällen som uppenbarligen saknar motståndskraft redan mot dagens oväder.
Medan regnet fortsatte att falla på torsdagen publicerade FN:s världsmeteorologi-organisation, WMO, en uppdatering om det globala klimatet. Den visar att det är cirka 40 procents risk att vi överstiger 1,5 graders uppvärmning åtminstone något av de närmaste fem åren. Något att fundera på för världens makthavare, svenska kommunpolitiker inräknade.
Regnet avtog ju så småningom och på lördagen, när inlämnade motioner var uppe för diskussion i utskotten på stämman, sken solen från en oskyldigt blå himmel, i alla fall i Södertälje där jag befann mig. Några motioner handlade just om hållbara samhällen och klimatet, men deltagarna vände och vred även på motioner som rör våra ekosystem och föreningens organisation och resurser.
Ofrivilligt drillad i digitala möten, som så många andra numera, bar jag ut datorn i trädgården för att ändå få ett smakprov på det fina försommarvädret, som jag kände mig en aning snuvad på. Snart gav naturen mig en påminnelse om vad vi egentligen höll på med på stämman, bland formalia, stämmohandlingar och yrkanden. Det var ju för även de allra ringastes rätt att finnas – tack bärfisen som plötsligt gjorde mig sällskap vid datorn.
———————————————————————————————————————————————————————————–
Ledaren maj 2021, av ordförande Lena Vängstam
När jag för första gången klev in på Naturskyddsföreningens länskansli härom veckan, nåddes jag av nyheten om att regeringen vill lägga ner Bromma flygplats. År av debatterande hade givit resultat. Det är inte bara Naturskyddsföreningen, Stockholms lokalkrets och länsförbund inkluderat, som tryckt på och det återstår mycket innan viljan blir till handling. Många frågetecken ska också rätas ut, om hur marken ska användas och vad en avveckling kan komma att innebära för Arlanda.
Men trots allt. Det visar att det går att påverka.
Och det var precis det – att förändring är möjlig – som avgjorde när jag blev tillfrågad om jag kunde tänka mig att bli nominerad till ordförande i Naturskyddsföreningen i Stockholms län. Jag sa ja för att det är en så fantastisk möjlighet att få vara med och aktivt bidra till ett mer hållbart och klimatsmart samhälle igen.
Jag skriver ”igen” för jag har ägnat en stor del av mitt arbetsliv, åt att försöka puffa makthavare och allmänhet i en mer hållbar riktning, främst i rollen som kommunikatör och projektledare.
Det började på Naturskyddsföreningen, i Kemikaliekampanjen för 20 år sedan. Vi i kampanjen jobbade mot bromerade flamskyddsmedel och bidrog till ett EU-förbud av några av värstingarna. Ett litet steg på vägen. Men ändå.
I ett projekt på dåvarande Arbets-och miljömedicin lade vi mycket krut på ett pressutspel med en karta som visade var halterna av partiklar i Stockholmsluften var som högst och var skolor och förskolor var placerade. Det satte fart på debatten som i sin tur medverkade till ett förbud mot dubbdäck på några av stadens mest trafikerade gator. Inte lika poppis hos alla kanske men luften blev bättre.
Mest dramatiskt blev det när jag var kanslichef på Rovdjursföreningen. Kommer ni ihåg Jungselevargen, en genetiskt värdefull vargtik som vandrade in från Finland? Efter att föreningen överklagat ett beslut om skyddsjakt hos Förvaltningsrätten fick vi besked i sista sekunden, om att jakten skulle prövas rättsligt. Helikoptern med jägarna stoppades precis när den skulle till att lyfta.
Det är bara några exempel på att det går att påverka. Jag har också försökt bidra på Naturvårdsverket och Aktuell Hållbarhet och nu på deltid Stockholms Spårvägar, som kommunikationschef. Och så är det väl för de flesta av oss. Vi gör vad vi kan där vi är i livet, oavsett om vi stödjer en organisation, engagerar oss frivilligt, handlar ekologiskt, sopsorterar eller vad vi nu gör. Allting räknas!
Till sist vill jag säga tack till min företrädare Beatrice Sundberg och grattis till Klimataktions pris.
———————————————————————————————————————————————————————————–
Ledaren april 2021, av ordförande
Beatrice Sundberg, ordförande 2016-2021- fotograf Ronny Fors
Många upplevelser i föreningen
Detta blir min sista ledare. Valberedningen kommer inte att föreslå mig som ordförande på stämman den 14 april. Jag valdes in som ordförande år 2016 och har således suttit som ordförande i fem år.
Under dessa fem år har jag varit med om mycket och träffat många människor.
Inom föreningen har jag deltagit i två riksstämmor och två rikskonferenser samt 10 st länsordförandekonferenser som bl a har gått av stapeln i Umeå, Göteborg och Mora. Vi har haft ett antal kretskonferenser och föreläsningar i samband med länsstämmorna.
Jag har också under årens lopp fått möjlighet att gå på några större konferenser, bl a Klimatforum och Nationella skogsprogrammets årliga konferens.
Jag har suttit med i flera olika grupper på Länsstyrelsen. Bland annat Länsstyrelsens grupp för naturvårdsfrågor där flera andra ideella grupper sitter med. Jag har också arbetat med grön infrastruktur på Länsstyrelsen och nu sitter jag med i styrgruppen för den regionala handlingsplanen för skog. Sedan förra hösten är jag även suppleant i Viltförvaltningsdelegationen som leds av Länsstyrelsen. I alla de tre sista grupperna är det väldigt bra och viktigt att Naturskyddsföreningen finns representerad.
Innan jag blev ordförande i Länsförbundet var jag sammankallande i flera nätverk och det har jag fortsatt med även som ordförande. Från deltagande i nätverken har vi samarbetat och fått in flera debattartiklar i Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Nacka Värmdöposten. Dessa har handlat om Förbifart Stockholm, Östlig förbindelse och Tvärförbindelse Södertörn – tre motorvägar som vi i länsförbundet är emot att de byggs. Jag samarbetade även med Svenska Byggnadsvårdsföreningen och vi fick in en debattartikel i Svenska Dagbladet 2017 om att det är slöseri att byta ut gamla fönster.
Tillsammans med Samfundet St Erik har vi varit med och arrangerat en debatt i Kungsträdgården med politiker i stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad inför valet 2018 och ett seminarium om Stockholm och klimatförändringarna i ABF-huset. Jag tycker samarbeten är bra och en möjlighet att nå människor som vi annars inte skulle ha nått.
Med uppräkningen av allt som jag har gjort ovan vill jag också belysa hur mycket man kan uppleva, många intressanta människor man kan träffa och hur mycket kunskap man kan få genom Naturskyddsföreningen. Det hoppas jag att ni som är aktiva inom föreningen också upplever.
Jag önskar den nya ordföranden och nya styrelsen lycka till i det framtida arbetet!
Beatrice Sundberg
Ordförande
———————————————————————————————————————————————————
Ledaren mars 2021, av ordförande
Lärande och kunnande
Har ni tänkt på hur fantastiskt och vilken förmån det är att få lära sig och kunna en massa saker? Det finns många som inte får eller har möjlighet till det. Därför känns det extra bra att det finns så många olika sätt för oss att ta reda på fakta. Jag har under mina 13 år i Naturskyddsföreningen lärt mig så otroligt mycket. Jag började år 2008 med att gå in i en arbetsgrupp i Stockholmskretsen som då hette Bra Miljövalsgruppen (numera Handla miljövänligtgruppen) eftersom jag var intresserad av konsumentfrågor. Det året var textilier ämnet för Miljövänliga veckan och vi i gruppen arbetade med textilier, bland annat arrangerade vi en modevisning med second handkläder och kläder som hade producerats på ett bra sätt. Efter det köpte jag inga textilier alls under två år och har fortfarande svårt att köpa kläder, dukar, kuddfodral i vanliga affärer eftersom jag vet hur de har producerats, med massor av kemikalier och vatten där vatten är en bristvara och släpps ut i naturen förorenat.
Kunskap kan också bli ett ok som är jobbigt att bära, inte minst när det gäller klimatfrågan. Men också när det gäller konsumtion. Inte minst när man står i mataffären. Om man har kunskap inser man att all mat har en miljöpåverkan när de odlas eller produceras. När jag för ca 10 år sedan arrangerade en liten föreläsningsserie om mat och klimat sa en person som arbetade på KRAV till mig att det är i mataffären vi pratar med matproducenterna. Vårt val när vi står i mataffären berättar för producenterna hur vi vill att vår mat ska produceras. Sen är det svårt att påverka eftersom vårt system att producera mat är väldigt stort och sker på en internationell marknad. Detta brukar Gunnar Rundgren framhålla. Han är en av grundarna av KRAV.
Under mina 13 år i föreningen har jag lärt mig så otroligt mycket om vitt skilda områden inom miljö. Jag har varit med i grupper som har arbetat med stadsbyggnadsfrågor, klimat, skog och trafik – framför allt motorvägsbyggen. Nu sitter jag med i Viltförvaltningsdelegationen och lär mig mycket om klöv- och vilda djur. Jag har lärt mig processer, problem och politik inom de olika områdena.
Ett problem som ofta dyker upp är att politiker inom kommun, region och staten inte har tillräcklig kunskap för att ta kloka beslut som rör samhället och där miljöfrågor spelar en stor roll. Det handlar givetvis inte bara om att politikerna inte har kunskap utan en massa andra faktorer spelar också roll.
Varför är det tillåtet att planera motorvägsbyggena Tvärförbindelse Södertörn och Östlig förbindelse, att kalhugga våra skogar, att fiska så mycket i Östersjön när vi vet att det är dåligt för naturen?
Naturskyddsföreningen arbetar med många olika frågor och det finns många arbetsgrupper med kunniga människor där man kan lära sig otroligt mycket. Man kan gå in i befintliga arbetsgrupper eller starta en ny i sin krets. I Länsförbundet har vi för närvarande fyra arbetsgrupper som arbetar med skog, klimat, cykling och vatten.
Det är härligt att vi har möjligheten till lärande inom föreningen och jag hoppas att ni har möjlighet att ta vara på den!
Beatrice Sundberg, ordförande
———————————————————————————————————————————————————————————–
Ledaren februari 2021, av ordförande
Miljöfrågorna tar inte paus
Pandemin dominerade förra året och kommer mest troligt att påverka samhället och föreningen stort även detta år. Men vi kan fortfarande arbeta med miljöfrågor trots den rådande situationen.
Riksföreningen planerar en digital årsstämma i maj och i Länsförbundet blir det också en digital stämma, 14 april. De flesta kretsarna i länet hade digitala årsstämmor förra året och kommer att ha så även i år.
Miljöfrågorna och miljöproblemen tar inte paus under pandemin. Trafikverket planerar fortfarande att bygga Tvärförbindelse Södertörn och nu är arbetsplanen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning ute på remiss till 23 feb. Vi i Länsförbundet kommer att skriva ett remissvar tillsammans med kretsarna på Södertörn. Jag har arbetat med motorvägsmotstånd i ca 10 år, först med Förbifart Stockholm, sen Östlig förbindelse och nu Tvärförbindelse Södertörn. Det finns många argument mot alla dessa vägar men ett som jag tycker är så oerhört viktigt är att motorvägarna planeras utifrån prognoser som baseras på hur utvecklingen har sett ut historiskt och inte vilket samhälle vi vill ha och som är i linje med klimatmålen. Det förra säger att det förväntas bli ett ökat transportarbete på vägarna medan den senare har som mål att minska transporterna på vägarna.
Arbete fortgår hos kommuner och Länsstyrelsen så remissvar kan fortfarande skrivas i alla typer av ärenden som till exempel på detaljplaner och olika handlingsprogrm om t ex vatten, klimat och biologisk mångfald som kommunerna tar fram.
Jag har skrivit det i ledare förut men vill ändå skriva det igen – att vi har fantastiska möjligheter att vara ute i naturen trots pandemin. När detta skrivs visar termometern på åtskilliga minusgrader, solen skiner och snön finns i rikliga mängder. Nu blir det ljusare och vi kan höra hackspettarna trumma och talgoxarna sjunga vilket är underbart!
Beatrice Sundberg
Ordförande
Fotograf: Ronny Fors
———————————————————————————————————————————————————————————–
Beatrice SundbergLedaren december 2020 – januari 2021, av ordförande Beatrice Sundberg
Summering av 2020
År 2020 är inte likt något annat år på grund av coronaviruset. Det har under lång tid haft en stor inverkan runt om i hela världen och vi vet inte vad effekterna kommer att bli. Varken på kort eller lång sikt. Men det visar att om politikerna vågar kan de peka ut en riktning för kraftfulla åtgärder. Det skulle verkligen behövas vad gäller många miljöfrågor. Om politisk insikt, vilja och mod fanns skulle vi kunna ta itu med miljöproblemen på ett mycket kraftfullare sätt än vad vi gör idag.
På kretskonferensen som hölls digitalt den 21 nov fick vi höra mycket om hur kretsarna har arbetat i år. Många har genomfört nästan alla aktiviteter eftersom de har varit utomhus eller har kunnat planeras om att bli utomhus, t ex prisutdelningar. Andra har ställt in många aktiviteter. Nu har det precis kommit nya råd från riksföreningen till kretar och länsförbund att alla aktiviteter ska ställas in, även de som sker utomhus. Det är såklart jättetråkigt men som läget ser ut nu finns det inget annat att göra.
Vi på Länsförbundet har kunnat arbeta på ganska bra under året men det är klart att många fysiska möten och träffar har blivit inställda. Det största som har hänt är att vi har anställt en ny verksamhetsutvecklare, Jonathan Österlund som började i augusti. Vi tackar Karin Schmidt för 10 år i länsförbundet och önskar henne lycka till i framtiden!
Under året har många människor varit ute mycket i naturen. Både personer som inte är så vana att vara ute och de som är mycket vana. Man har sökt sig till närnaturen runt knuten och åkt till naturreservat och andra naturområden längre från sin bostad. Vi i Länsförbundet har också märkt av detta ökande naturintresse på våra guidningar med Storstockholms naturguider. Det är såklart jätteroligt men det har tydligen blivit en del problem också med fulla tält- och parkeringsplatser.
Vi vet inte vad som händer under nästa år så det blir svårt att planera och där kan man ha lite olika strategier – antingen avvakta lite med aktiviteter i början av året eller planera för aktiviteter med risk för att tvingas ställa in.
Vi från Länsförbundet har ”besökt” tre kretsar digitalt under hösten och planerar att besöka fler nästa år. Det ser vi fram emot!
Detta blir sista Månadsbladet för i år och ett nytt kommer i er inkorg i slutet av januari.
God jul och gott nytt år !
önskar
Maria Bergström, Annica Dahlberg, Ronny Fors, Karin Grohman, Gudrun Hubendick, Christina Nordlind Hejdenberg, Arianna Scarpellini, Nille Sandberg, Jonathan Österlund och Beatrice Sundberg
Foto: Kjell-Åke Fredriksson
———————————————————————————————————————-
Beatrice Sundberg Ledaren – november 2020, av Beatrice Sundberg, ordförande
Välkommen till kretskonferensen
Lördagen den 21 nov kl 10 är det dags för höstens kretskonferens. Konferensen är öppen för alla som sitter i någon av länets 25 kretsstyrelser. I år blir det första gången digitalt, på Zoom. Det kommer bli spännande att höra er berätta hur ni har klarat detta ovanliga år. Hur ni har jobbat och vad ni har gjort annorlunda.
Det övergripande syftet med kretskonferensen är att ni i kretsarna får dela med er av era erfarenheter till andra kretsar och också få inspiration men även prata om de problem som finns.
Det är roligt och som jag ser det, en av länsförbundets viktigaste uppgifter, att vara en plattform för aktiva medlemmar inom föreningen att mötas. Det kan ske genom kretskonferensen men också på vår stämma och på våra utbildningar. Jag och Jonathan Österlund, vår nya verksamhetsutvecklare samt någon mer från styrelsen kommer dessutom framöver att besöka er i styrelserna i kretsarna och även där blir det tillfälle att utbyta erfarenheter och information. Jag tror att det är viktigt och gör det roligare att arbeta inom Naturskyddsföreningen om vi får en känsla av att vi är många som arbetar inom föreningen med miljö och natur i fokus.
Föreningen arbetar med en bredd av frågor. Dock lite olika på riks-, läns- och kretsnivå. Många kretsar arbetar till exempel med stadsplaneringsfrågor vilket det inte finns någon som arbetar med på rikskansliet. På rikskansliet arbetas det med angränsande frågor såsom juridik och trafik men det finns ingen handläggare som arbetar enbart med stadsplaneringsfrågor. Detta tycker också riksstyrelsen är ett problem så vi får hoppas att det så småningom kommer anställas någon med den kompetensen på rikskansliet.
Det är viktigt att miljöarbetet inte stannar upp utan vi måste fortsätta arbeta. Kommuner, företag och myndigheter arbetar vidare med planer och annat som vi kan ha åsikter om. Vi i Länsförbundet fortsätter också med våra guidningar och jag ser att en del kretsar har coronaanpassade aktiviteter.
Varmt välkomna till kretskonferensen 21 nov!
Beatrice Sundberg
Ordförande
———————————————————————————————————————-
Ledaren – oktober 2020, av Beatrice Sundberg, ordförande
Viltförvaltningen är viktig
Vi i Naturskyddsföreningen i Stockholms län är återigen representerade i Viltförvaltningsdelegationen (VFD). Jag har blivit ”invald” som ersättare för Johan Örlander, Rovdjursföreningen. Naturvårdsintresset, som vi tillhör, har två platser i VFD, två ordinarie ledamöter och två suppleanter. Den andra ordinarie ledamoten är Sören Lindén från Stockholms ornitologiska förening och ersättare för honom är Eva Ångström, också från Rovdjursföreningen.
Viltförvaltningsdelegationen finns under Länsstyrelsen och ordföranden är landshövdingen Sven-Erik Österberg. I VFD sitter också politiska företrädare, främst från Region Stockholm samt Lantbrukarnas riksförbund, polisen och representanter som företräder jakt- och viltvård, friluftsintresset, lokalt näringsliv och turism och skogsnäringen. Lokalt näringsliv och turism samt natur- och ekoturismföretagen har möjlighet att ha representanter i VFD men platserna är vakanta. Det är fyra sammanträden per år, det första jag var med på var i september och nästa kommer att vara i december.
På mötet i september informerade Länsstyrelsen om olika frågor. Rovdjursinventeringen 2020/2021 börjar 1 okt. Länsstyrelsen har köpt in nya kameror som främst kommer användas för inventering av lodjur. Vad gäller älgförvaltningen är den beslutade jakttiden 12 okt 2020 – 31 jan 2021, fällavgifterna är 1000 kr för en vuxen älg och 250 kr för en kalv och avskjutningsplanen är att det ska fällas 970 älgar, 452 vuxna och 518 kalvar.
På mötet togs ett beslut; Ledamöterna i VFD sa ja till att Länsstyrelsen ska ingå i ett samarbete med flera Länsstyrelser i Mellansverige för att ta fram gemensamma riktlinjer gällande skyddsjakt på stora rovdjur. Detta för att underlätta hanteringen av skyddsjaktsärenden, öka förutsättningarna för att ärendena hanteras på ett likartat sätt. Riktlinjerna ska även leda till ökad transparens och tydlighet och bidra till att beslut tas så snabbt som möjligt.
Regeringen har beslutat att skicka Naturvårdsverkets yttrande om jakttider på ytterligare en remissrunda. Länsförbundet kommer inte att yttra sig men jag tror och hoppas att riksföreningen kommer att göra det.
Om det är någon som vill diskutera Viltförvaltningsdelegationen eller om viltet i vårt län är det bara att ni kontaktar mig på telefon eller mail.
Vill avsluta denna ledare med att välkomna er till länsförbundets årsstämma 12 okt!
Beatrice Sundberg
Ordförande
Fotograf: Ronny Fors