Om bildandet av Stockholms länsförbund av Naturskyddsföreningen

I maj månad 1974 bildade vi Mälaröarnas Naturskyddsförening, krets av (Svenska) Naturskyddsföreningen i Ekerö kommun. Vid bildandet av kretsen deltog den nu bortgångne författaren och fotografen Rune Bollvik. Rune, som var verksam vid riksföreningens dåvarande kansli på Riddargatan, höll ett uppskattat föredrag med diabilder om Naturskyddsföreningen och dess verksamhet. Vid en efterföljande diskussion ställdes frågan: Varför finns inget länsförbund i Stockholms län? Flera länsförbund hade redan bildats och Stockholmskretsen var sedan länge en aktiv enhet i huvudstaden.

När vi i Mälarökretsen kommit i gång med verksamheten, kändes det naturligt att fortsätta diskussionerna om att bilda länsförbundet i Stockholm. Under 1975 fördes åtskilliga samtal med Rune och framför allt med Klas Hjelm som också var anställd på Naturskyddsföreningens kansli och som bl.a. var sysselsatt med att bistå vid bildande av nya kretsar och länsförbund.

Efter att ha kontaktat de olika kretsarnas styrelser i länet beslöts att hålla ett konstituerande möte den 21 april i Alviks kommunalhus i Bromma, där 40 personer deltog. Till mötesordförande utsågs Klas Hjelm. Klas berättade om länsförbundsverksamheten i övriga delar av landet samt om utvecklingen av riksföreningen i sin helhet. Antalet medlemmar i Stockholms län uppgick då till c:a 10.000 och i riket som helhet c:a 55.000.

På mötet beslöts även att i stort följa Naturskyddsföreningens normalstadgar för länsförbund med vissa tillägg. Stadgarna beslöts fastställas vid nästa kommande länsårsstämma.

För föreningshistoriskt intresserade kan nämnas att den första styrelsen kom att bestå av följande ledamöter: Håkan Nordenadler, Stockholmskretsen, Anders Bergqvist, Symbios, Gunnar Rasmusson, Järfällakretsen, Bo Nylén, Mälaröarnas Naturskyddsförening, Åke Forsberg, Saltsjöbygdens Naturskyddsförening, Iris Christiansson, Roslagens naturskyddsförening, Sigurd Lindstaf, Värmdö Naturvårdsförening, Eva Stenvång, Fältbiologerna, Dag Campbell, Sigtunabygdens Naturvårdsförening, Jean Condé, Haninge Naturskyddsförening, Willy Larsson, Nynäshamnskretsen samt Tore Lilja, Södertälje Naturskyddsförening. Styrelsesuppleanter var Göran Magnusson, Haninge Naturskyddsförening och Björn Hjernqvist, Symbios. Till ordförande i länsförbundet valdes Bo Nylén, Mälaröarnas Naturskyddsförening.

Beslöts att föreningen tills vidare kallas för Stockholms Länsförbund av Svenska Naturskyddsföreningen. Deltagarna uppmanades dock att eventuellt inkomma med nya namnförslag.

Länsförbundets första styrelsemöte gick av stapeln den 12 maj 1975 och hölls i SNF:s dåvarande sammanträdeslokal, S:t Eriksgatan 58
Beslöts att de olika styrelseposterna skulle besättas enligt följande: Vice ordförande, Åke Forsberg, Skattmästare, Anders Bergqvist samt sekreterare Iris Christiansson.

Som de prioriterade sammanträdeslokaler bedömdes SNF: möteslokal på S:t Eriksgatan samt Åke Forsbergs kontorslokal i Gamla Stan.

Noterades att länsförbundets geografiska verksamhetsområde begränsas av Singö i norr, Öja i söder, Taxinge-Näsby i väster samt skärgården SO Norrtälje i öster.

Tillsattes en stadgekommitté bestående av Anders Bergqvist, Bo Nylén och Gunnar Rasmusson med uppgift att utarbeta ett förslag till nästa länsstämma.

Ansågs att kretssamverkan är en synnerligen angelägen fråga för länsförbundet att arbeta för. Det beslöts att samtliga kretsar skulle ha två ordinarie programutsändningar. Ett utskick i mars och ett i september. Beslöts även att resp. kretsprogram distribueras till de övriga kretsarna i länet. Önskemål framkom att något eller några större evenemang skulle organiseras av länsförbundet, något som Bo Nylén åtog sig att organisera.
Beslöts att rekommendera kretsarna att utföra inventeringar av skyddsvärda objekt i respektive hemkommun. Gärna i samarbete med yrkesverksamma biologer.

Geologen och SNF-medlemmen Anders Eriksson redogjorde för en geologisk enkät som utarbetats av Erik Elfström på Stockholms Läns Landsting. Beslöts att länsförbundet skulle lämna svar före maj månads utgång.
Notabelt är att Anders fortfarande är aktiv styrelseledamot i Mälaröarnas Naturskyddsförening liksom Barbro Alm, länsförbundssuppleant och Bo Nylén, f. d. länsförbundsordförande.

Successionen på ordförandeposten fortsatte med Hans-Georg Wallentinus samt med aktiva och hängivna efterföljare som Arne Marteng, Elisabeth Linder, Björn Cedervall m. fl.

Det första av länsförbundets gemensamma projekt var en fältkurs på Stensunds folkhögskola utanför Trosa, där åtskilliga kretsmedlemmar från alla delar av länet deltog. Initiativtagare till detta evenemang var Jean Condé, en styv botanist och stor entusiast. Ett flertal kunniga exkursionsledare gjorde goda insatser inom olika natur- och miljömässiga ämnesområden, men den ledare som man kanske minns mest var Lars-Erik Kers, en stor personlighet som var verksam vid Bergianska stiftelsen. Hans botaniska kunskaper överträffade det mesta och många blev så inspirerade av hans botaniska budskap att de kurser i floristik som han ledde tillsammans med Pelle Holmberg var fulltecknade år efter år.

Något senare i verksamheten organiserade länsförbundet tillsammans med riksföreningen och dess kansli en riksårsstämma i Gamla riksdagshuset. Evenemanget blev mycket lyckat och ett antal förnämliga exkursioner i olika delar av länet anordnades i samarbete med de lokala kretsarna.

Vid tiden för årsstämman skedde ett stort oljeutsläpp nära Nynäshamn, vilket ledde till svår miljöpåverkan. Detta meddelades till deltagarna vid stämman, vilket fick till följd att ett stort antal SNF:are under ett par dagar deltog i saneringen på stränderna vid Torö, tillsammans med utbildat yrkesfolk. Vi som deltog blev livligt påhejade av de boende som drabbades, men ingen av de senare var benägen att hjälpa till med själva arbetet.

Ett stort arbete lades ned redan från början med att författa skrivelser till myndigheter och markägare i natur- och miljövårdsärenden, ofta till stöd för de olika kretsarna, men även i mera allmänna frågor. Ett ärende som tog ovanligt mycket plats var ”striden” om Aspberget utanför Södertälje. Vi var även på plats, när byggplanerna skulle presenteras och debatteras. Byggprojektet stoppades lyckligtvis och idag är området skyddat som naturreservat.

Länsförbundet rekommenderade de enskilda kretsarna att om möjligt skicka representanter till riksföreningens årsstämma, samt att skriva motioner i angelägna ärenden.

När det gällde tryckning, kopiering och distribution var länsförbundet hänvisat till ett tillmötesgående kansli. Det skulle dröja innan ett eget kansli kunde upprättas.

En stor utmaning för länsförbundet var att ta initiativ till nya kretsar i länet. Målet var att få en aktiv krets i varje kommun. Ett flertal nya kretsar kunde också hälsas välkomna till gemenskapen. Ett särskilt minne är bildandet av Lidingökretsen, som var en välbesökt tillställning. Bland andra framträdde den välbekante radio- och teveprofilen Nils Linnman med ett föredrag om Lidingös begivenheter i skog och mark. Kretsens första ordförande hette Carl-Fredrik Lundevall, som uppehöll en tjänst på Naturhistoriska riksmuseet. Med tiden blev kretsbildningar ”självgående”, ofta beroende på ändrade kommunindelningar, men även beroende på för många medlemmar i samma kommun.

Dagens länsförbund har utvecklats till en större och mer mångsidig organisation som andra får berätta om vid nästa jubileum.

Bo Nylén

Bo Nylén, första ordförande i länsförbundet