Inrikesflyget ryms på Arlanda

Huvuddelen av flygtrafiken på Bromma är inrikesflyg. Medan utrikesflygets landningar och starter på Arlanda och Bromma är utspridda över dygnet, är inrikesflyget starkt koncentrerat till några få timmar på morgon och eftermiddag. Därför är det inrikesflygets omfattning som i första hand bestämmer hur stor flygkapacitet som krävs i stockholmsområdet.

Antalet inrikesflyg i Sverige har under lång tid kontinuerligt minskat. Antalet inrikeslandningar på Arlanda och Bromma sammanlagt är inte större idag än det antal som startade och landade på enbart Arlanda för 10 år sedan. Samtidigt som inrikesflygets omfattning stadigt sjunker har Arlandas kapacitet ökat betydligt genom att den så kallade tredje rullbanan har tagits i bruk. Slutsatsen är att Arlandas kapacitet räcker gott och väl för att även ta hand om det reguljär och charterflyg som idag utnyttjar Bromma. Övrigt flyg (taxiflyg, skolflyg etc.) har oregelbundna tider och andra förutsättningar än linjeflyget vilket gör att det inte påverkar trängseln på samma sätt. Andra flygplatser i regionen kan dessutom av bl.a. säkerhetsskäl vara bättre lämpade att ta hand om denna trafik.

Bromma efter flyget
Bromma flygplats skulle kunna bli en levande stadsdel för 50 000 boende och arbetande om Naturskyddsföreningen fick bestämma.

Tre anledningar till föreningens förslag:

1. Klimatet. Flyget står för en omfattande klimatpåverkan med kraftigt växande utsläpp på global nivå. Att bereda plats för en flygplats mitt i staden, med en hyra som inte är marknadsmässig, minskar tågets konkurrenskraft mot inrikesflyget och ökar därmed utsläppen av koldioxid. Att istället bygga en centralt belägen stadsdel med en blandning av boende och verksamheter minskar koldioxidutsläppen genom effektivare fjärrvärme och genom att människor där i högre utsträckning går, cyklar och använder kollektivtrafik.

2. Stockholms län växer med 15- 20 000 personer per år. Det tar mycket plats i anspråk när alla nya invånare ska bo, handla, resa och ha en meningsfull fritid. Därför är trycket stort på att bygga i regionens grönområden. Att istället bygga på Bromma flygplats, och annan mark som redan är exploaterad, minskar risken för en skövling av länets viktiga naturområden.

3. Stockholm behöver satsningar på stadsutveckling med en ambitiös miljöprofil. Projektet kan användas för att utveckla och marknadsföra svenskt kunnande inom miljöanpassad planering och byggande i en värld som präglas av en snabb tillväxt av världens städer.

Den största delen av flyget på Bromma är inrikesflyg. Inrikesflyget i Sverige minskar år för år. Det linjeflyg och privatflyg som flyttar från Bromma ryms på Arlanda och regionens andra flygplatser.

Fakta om den nya stadsdelen som byggs på flygplatsens område

• Stadsdelen har plats för 50 000 boende och arbetande. Stadsmiljöerna utformas för att bli levande, attraktiva och spännande med blandade verksamheter. Huvudgatorna har utöver bostäder och kontor även plats för handel, service, kaféer etc. Den nytillkomna bebyggelsen byggs ihop med det befintliga stormarknadsområdet och utvecklas till ett blandat centrum.Miljötänkandet genomsyrar alla led i utbyggnaden och driften av stadsdelen och omfattar alla aktörer som deltar. Stadsdelen ska offensivt användas för att marknadsföra svenskt miljökunnande och teknik på en kraftigt expanderande marknad för miljöanpassning av världens växande städer. Stor hänsyn tas till barnens behov, med plats för lek och rörelse.
• Närnatur och biologisk mångfald. Naturen bjuds in och integreras i bebyggelsen. Vegetation på tak och väggar, Fjärilsträdgårdar, holkar och bon, partier med ängsväxter och variation i växtval. Dammar och våtmarker anläggs. Området ges förutsättning att fungera som livsmiljö för många olika växt- och djurarter i boendemiljön. Befintlig skogsmark och kullarna på området bevaras, restaureras och utvecklas som natur och rekreationsområden. Stadsdelen knyts an till omgivningen genom minskade vägbarriärer. Gröna stråk anläggs genom bebyggelsen som knyter samman områdets och omgivningarnas övriga natur och rekreationsområden. Stråken förbättrar luftkvaliteten och underlättar för boende att använda grönområdena. De har också betydelse som ekologiska förbindelselänkar där djur och växter kan spridas från de villastäder och grönområden som finns i närheten. Alla ytor utformas för en medveten dagvattenhantering för att förbättra reningen och samtidigt förbättra förutsättningarna för växt och djurliv. Det regnvatten som idag leds bort i underjordiska ledningar används istället till de vattendrag och vattenspeglar som anläggs i området. Golfbanan behålls till största del i befintligt läge och får ta över och omvandla den hårdgjorda mark som idag används till halkbana. Golfbanan utvecklas genom åtgärder som ökar den biologiska mångfalden och genom ökad tillgängligheten för allmänheten .
• Transporter. Omfattande insatser sker för att underlätta för boende och arbetande att använda mer miljöanpassade transportmedel än bilen. Information om möjligheterna sker dels kontinuerligt och dels i god tid innan inflyttning för boende i nyproducerade bostäder. Stadsdelen får ett eget så kallat mobilitetskontor som sprider information och organiserar samarbeten för effektivare person- och godstransporter. Tvärspårvägen till Kista, Sundbyberg och Alvik passerar i markplan genom och nära området. Området planeras med en täthet som ger förutsättningar för tunnelbana, exempelvis genom en avgrening från den blå linjen. Områdets täthet och struktur ger även goda förutsättningar för busstrafik. God plats för fotgängare och plats för cykelbanor och cykelfält. Fotgängarvänlig miljö. Det är lätt att röra sig området med egna transportkärror, barnvagn och rullstol. Gott om cykelparkeringsplatser genom tillämpning av en parkeringsnorm som fastställer hur många väderskyddade cykelparkeringar det ska finnas per bostad och arbetsplats. Biltrafiken tillåts silas genom området, men inte ta över och inte på alla gator. Trafiken koncentreras särskilt till handelsstråken. Bilparkering sker som kantstensparkering längs vissa gator och i underjordiska garage. Antalet parkeringsplatser hålls måttligt och kostnaden för parkering täcks till fullo av den som parkerar. Bilpooler uppmuntras i samarbete med etablerade aktörer där boende och arbetande kan låna bilar vid behov, istället för att behöva betala för och underhålla sina egna bilar.
• Miljöteknik. Höga mål sätts i byggande och förvaltning för användning av avancerad miljöteknik för effektivisering av vatten, värme, el, transporter mm. Byggnader utformas och lokaliseras för att ta vara solens energi på lämpligt sätt. Bebyggelsestrukturen utformas med hänsyn till vindförhållanden. Avfallshanteringen sköts med så kallad sopsug där avfallet transporteras i rör till några få ställen där det hämtas av renhållningsbilar. Systemet möjliggör långtgående sortering samtidigt som det minskar trafiken för både kunden som ska lämna avfall som den som ska hämta det . Alla hushålls och företags el-, värme och vattenförbrukning mäts separat så att alla får betala för sin egen förbrukning. Det uppmuntrar och belönar en effektiv användning.
• Övrigt. Den gamla flyghangaren bevaras och omvandlas till ett flygmuseum.