Ledare Månadsbladet: Med hopp om en vit jul

Utredningen har initierats av kyrkostyrelsen för en omställning av kyrkans förvaltning av skogen. Omställningen ses som nödvändig för att vara en trovärdig kyrka, där ett ansvarsfullt brukande av skogen är en del av kyrkans budskap. Förslagen syftar bland annat till att minska andelen trakthyggesbruk (kalhyggen) till förmån för mer naturnära skötselmetoder, samt att avsätta större andel ekologiskt värdefull skog.
Samarbetet med samerna ges större vikt, där samernas större inflytande är en förutsättning för att Svenska kyrkans ursäkt till samerna blir trovärdig. Utredningens förslag till åtgärder kan leda till att det för Svenska kyrkan initialt blir en något lägre ekonomisk avkastning från dess skogsförvaltning, men också att skogen av olika anledningar kan bli mer ekonomiskt lönsam på sikt. Det kan handla om lägre kostnader för plantering och gallring, ett högre värde på grövre timmer, samt att en ekologiskt mer komplett skog har större resiliens mot klimatförändringar, stormar och betesskador.
Svenska kyrkan bedriver skogsbruk på en relativt stor andel av Sveriges skogsmark – cirka 460 000 hektar, vilket gör dem till Sveriges femte största förvaltare – och genom sin omställning skulle Svenska kyrkan kunna bli en föregångare som inspirerar flera aktörer till att bruka skogen med mer naturnära skötselmetoder.
Idag är den huvudsakliga förvaltningen inriktad på ekonomisk avkastningen av skogen. Därför är yttranden som är positiva till utredningen ett viktigt stöd för kyrkostyrelsen i deras fortsatta arbete med omställningen till ett mer ansvarsfullt skogsbruk.
Svenska kyrkans kyrkostyrelse önskar att så många församlingar som möjligt svarar på remissen, och de har också utformat en svarsenkät som gör det lätt för medarbetarna i församlingarna att svara. Hör av dig till ditt pastorat eller din församling, öppna för ett samtal kring remissens förslag och försök inspirera dem till att skicka in sitt remissvar senast den 25 februari 2025.
Du kan också som privatperson tycka till om remissen, även det senast 25 februari. Läs mer om hur du gör för att tycka till om utredningen här.
Läs vårt yttrande här.

Det är söndag och SMHI varnar för blixthalka i länet till kvällen. Blötsnö och regn är på väg och förväntas falla på kalla vägbanor. Jag skulle hellre se att kvicksilvret höll sig längre under nollan, så att stad och land kunde bäddas in i ett fluffigt skyddande snötäcke. Snön ingår i vår historia och är en del av den svenska folksjälen.
Varje år anordnar vi i länsförbundet en konferens för kretsarna i länet. Inför årets event gjorde jag research om just snön och klimatet i Stockholmsregionen. Den visade att östra och norra Sverige värms upp snabbare än resten av landet. Redan nu kommer vintern 2-3 veckor senare här i Stockholm jämfört med för 40 år sedan. Vädret varierar visserligen mycket från år till år men trenden är ändå tydlig. Vi har fått färre dagar med snö och mindre snö. Antalet dagar med frost minskar. Vid nästa sekelskifte förmodas inte isen lägga sig alls på Östersjön längs kusten utanför Stockholm.
Jag hittade också en digital funktion i DN, där man kunde söka på hur mycket koldioxid per invånare som släpps ut i olika kommuner. Boende i Danderyd och Lidingö släpper ut mest, långt över medel i Sverige. I Danderyd släpper de ut nästan dubbelt så mycket mer än vad Parisavtalet tillåter. Det mesta kommer från flygresor tätt följt av “andra transporter”.
Minst koldioxid i länet släpper invånarna ut i Haninge och Botkyrka, mycket beroende på att de flyger mindre. Kanske är det helt enkelt så, att färre i de kommunerna har råd att tillbringa julen på resort i Thailand. Haninge- och Botkyrkaborna ligger under medel i Sverige när det gäller utsläpp men klarar inte heller Parisavtalet.
Motigt? Visst, ibland så. Men allt skulle vara värre utan oss. Kretsarna jobbar med allt från att se till kommunen anställer en vattenstrateg, som i Vaxholm, till att stoppa avverkning i Natura 2000-områden, som i Nynäshamn. Storstockholms Naturguider fyllde 20 år och har gjort långt över 1 000 guidningar. Och vi har bidragit till att boende under inflygningen till Bromma flygplats kommer att få det mindre bullrigt 2025. Inte bara BRA utan även Finnair lämnar Bromma efter årsskiftet. Kvar finns då endast Västflyg som trafikerar sträckan Stockholm-Trollhättan/Vänersborg.
Nästa år jobbar vi vidare för klimatet, den biologisk mångfalden och med andra miljöfrågor – vi här på kansliet tillsammans med frivilliga krafter i styrelsen, i våra arbetsgrupper och i länets kretsar. Och det kan vi göra tack vare stödet från alla medlemmar. Tillsammans verkar vi för en snöigare framtid!
 
Lena Vängstam
Ordförande, Naturskyddsföreningen i Stockholms län